Valpkurs fortsättning Hösten 2010, pass 2

Söndag 31 oktober kl. 10:00
Väder: mulet och blött men inget regn.

Närvarande:
Blandras hanhund 1½ år (från enskild valpkurs 2009)
Samojed tik 6 mån (från valpkurs 1 h 2010)
Amerikansk bulldogg tik, 6 mån (valpkurs 1 h 2010)
Schäfer hanhund, 7 mån (från valpkurs sommarspecial 2010)
Nova scotia duck tolling retriever hanhund, 6 mån (valpkurs 1 h 2010)
Rodeisan ridgeback hanhund, 6 mån (valpkurs 1 h 2010)

Vi började passet med att deltagarna fick träna på valfri kontaktövning med fokus på att utöka tiden för ögonkontakten.
Under tiden fem av deltagarna gjorde detta så gick jag igenom skvallerprincipen och betingningen av ljudet med samojedens matte och husse.

Sedan satte vi fart med skvallerträningen. Vi gjorde samma övning som sist fast för att få bättre chans att lyckas så fick hundarna sitta med större avstånd mellan sig. och idag gick det riktigt bra för allihopa. Alla gjorde bra ifrån sig relativt sett, d v s utifrån sin egen förmåga och nivå.
Några av hundarna kunde idag börja med att "skvallra" även under gång vilket var riktigt kul att se.
Två av hundarna är duktiga på att själva skvallra innan matte/husse ber om det så de fick lite extra hemläxa så att mattar och hussar kommer upp till hundarnas nivå.

Efter den här övningen så ville jag inte pusha hundarna för långt genom att gå igenom ännu fler övningar. Så vi tog farväl av Schäfern och den lilla Blandrasen och begav oss till rastgården för att hundarna som gått samma valpkurs skulle få busa av sig lite. Blandrasen som är lite äldre än de andra mår bättre av att inte leka med hundarna på den här kursen och schäfern klarade sig så bra idag, han lugnade ner sig så mycket, att vi inte ville riskera den framgången genom att belöna honom med lek med de andra hundarna. Men nästa pass kanske han kan vara med, vi får se hur det går...

Jag vill ge en guldstjärna till...
Schäferhanens lillmatte som verkligen engagerade sig i sin hund idag och som tydligt visar när hon inte förstår vad jag menar.
Blandrashanens matte som alltid ligger på samma nivå som mig, om jag lägger märke till något så har hon nästan alltid gjort det med.
Ambullens matte som på eget initiativ tränade lite extra när en "bonushund" kom gåendes.
Tollarens matte och husse som gjorde helt rätt i att "pipa" även under gång, han är klart redo för det nu.
Rodeisan ridgebackens matte som alltid stället så bra frågor.
Samojedens matte och husse som lyssnade och tog till sig.

Ett tips till allihopa:
flera av hundarna visade denna gång att de börjar fatta galoppen, så håll utkik efter när de tar kontakt när de ser en annan hund eller något annat. Och belöna den kontakten! Det är det som är skvallerträning, musen är bara ett hjälpmedel för att nå dit.

Nästa pass ska vi fortsätta med skvallerträningen men även återkomma till det här med koppelträning.

Vi ses söndag den 7 november!

Valpkurs 3 Hösten 2010, pass 1

Söndag 24 oktober kl. 11:45
Väder: regn, regn, regn...

Närvarande:
Blandras, tik (75% Jack russel/ 25% dansk/svensk gårdshund)
Shetland sheepdog, tik
Basset fauve de bretagne, hanhund

När valparna hade bekantat sig med varandra och ägarna likaså så satte vi igång med en följsamhetsövning. Denna följsamhetsövning skall användas på promenad för att förebygga ryckande i koppel, frustrationer och en hund som klistrar sig vid en fläck på marken. Det som är viktigt här är ju att man ändå agerar beslutsamt. Valpen har ingen aning om vad som krävs av de eller vilket håll vi ska gå om vi inte visar det först. Var beslutsam men inte hård.

Sedan betingade vi vårat Bra!-ord. Och här fick vi oss ett litet gott skratt när hunden Betty fick ordet Boop. Det här ordet betingar vi precis som man gör med en klicker om man vill använda sig av en sådan. Ordet ska fungera som kommunikationsverktyg och få oss att nå fram med vårt budskap till hunden om vad som är det önskvärda beteendet i alla de beteenden hunden bjuder på.

För att illustrera användandet av detta nya verktyg provade vi sedan kursens första kontaktövning. Här gäller det att vara tyst och vänta ut hunden. Det var inte det allra lättaste just idag, mycket p.g.a. av vädret. Den det gick bäst för var bassethunden vars matte jobbade riktigt duktigt med att tajma när hundens blick svepte förbi mattes ögon.

Vi avslutade dagens pass med Inkallningens första fas. Hundägarna fick för tredje gången idag tänka till. Här gällde det att tänka ut det inkallningsord som vi hädanefter ska arbeta med. Det är svårt att inte kräva något av sin valp när man vet att den lyssnar bra på hemmaplan. Men om man rannsakar det hela så kan man ställa frågor till sig själv såsom: Lyssnar verkligen valpen varje gång jag kallar på den eller måste jag upprepa inkallningen för att valpen ska komma?

Teorin kommer att äga rum inomhus den 14/11 för denna grupp. Och fr.o.m nästa pass kommer denna grupp valpar att få socialisera sig med valparna från Valpkurs 2H 2010. Och då kommer jag att bestämma vilka valpar som får leka ihop så att ingen valp blir skräckslagen redan från början.

Jag vill ge en guldstjärna till...
Blandrasens husse som verkligen är mjukare än mjukast - i alla fall visade han upp en sån sida idag. Men lite uppmuntran ska han nog kunna bli lite mer beslutsammare också.
Sheltins matte för hennes enorma tålamod i kontaktövningen. Det går mest största sannolikhet bättre på hemmaplan.
Bassetens matte som tog instruktioner riktigt bra och som inser att hon måste vara envisare än sin hund.

Ett tips till...
Blandrasens husse: använd uppmärksamhetsljudet när du går med din hund i koppel och tänk på att vara uppmuntrande när hunden går i bra takt med slakt koppel.
Sheltins matte: Var inte rädd att vara lika envis som din hund och kom ihåg vad jag sa om att sätta en hand under magen om hon sätter sig ner. Och sitt gärna på en pall om du inte kan sitta på golvet när du gör kontaktövningar, det är viktigt att din hund har nära till dina ögon i början.
Bassetens matte: fortsätt lika bra hemma som du gjorde på första passet så kommer det här att gå superbra.

Obs! Om ni använder flexikoppel hemmavid så är det extremt viktigt att ni använder er av uppmärksamhetsljudet när vi vill gå vidare och använd sele på hunden eftersom att kraften blir så mycket större i längre koppel. Tänk också på att valpar inte föds med förmågan att veta hur långt ett koppel är och att det är så mycket svårare för de att greppa att ett flexikoppel helt plötsligt tar slut. Och när det tar slut har hunden en massa energi kvar som den hade tänkt lägga på att rusa framåt, var tar den energin vägen när hunden tvärnitas av dig?

Vi ses den 31 oktober kl. 12:45!

Valpkurs fortsättning Hösten 2010, pass 1

Söndag den 24 oktober kl. 10:00
Väder: Ösregn, rent ut sagt.

Närvarande:
Blandras hanhund, 1½ år (från enskild valpkurs 2009)
Amerikansk bulldogg tik, 6 mån (valpkurs 1 h 2010)
Schäfer hanhund, 7 mån (från valpkurs sommarspecial 2010)
Nova scotia duck tolling retriever hanhund, 6 mån (valpkurs 1 h 2010)
Rodeisan ridgeback hanhund, 6 mån (valpkurs 1 h 2010)

Frånvarande var Samojed tik 6 mån & Labrador hanhund 6 mån som vi kommer att träffa på pass 2.

Vi började passet med att repetera tre av kontaktövningingarna från valpkursen och övningarna skulle repeteras i en följd. Så fort hunden lyckats med den första var det dags att gå vidare till nästa. Jag blev riktigt glad över att se att det gick så bra för alla.

Sedan fick varje deltagare en liten mus vars ljud de skulle betinga med godis. Precis som när man jobbar med klicker eller vårt Bra!-ord så är det viktigt att detta ljud betyder något positivt för hunden, så positivt att hunden direkt söker kontakt.
För de som vill använda klicker så fungerar det lika bra.

När vi hade betingat ljudet var det dags för första steget i skvallerträningen. Alla deltagarna fick sätta sig ner med sina hundar i en lång rad och sedan gå slalom mellan varandra. De som gick fick gärna avleda hunden med godis och det var oerhört viktigt att hundarna inte hälsade på varandra under den här övningen. Det gick lite si och så med det.
De som satt ner skulle med hjälp av musen belöna sin hund för att den "bara tittade" på den förbipasserande hunden.

Jag vill ge en guldstjärna till...
Schäferhanens lillmatte som visade att hon verkligen fortsatt jobba med övningarna från valpkursen, det var oerhört kul att se.
Blandrashanens matte som har en superbra kontakt med sin hund.
Ambullens matte som kom helt själv och gjorde oerhört bra ifrån sig, du är duktig på att ta instruktioner.
Tollarens matte och husse som alltid lyssnar så bra och som jag aldrig hör ordet nej ifrån (iaf inte riktat till hunden), det är verkligen härligt.
Rodeisan ridgebackens husse som gjorde mycket av övningarna detta pass, det var superkul att se dig så engagerad.

Ett tips till...
Schäferhanens matte: din hund är precis påväg in i sin allra jobbigaste period i livet - första trotsåldern. Ha tålamod och var konsekvent, ge inte upp när du vet att du gör rätt.
Blandrasens matte: Under den här kursen är det viktigt att du håller i hundens koppel och inte låter honom springa iväg och belöna sig själv. När han väl belönat sig själv, t.ex. genom att gå fram och hälsa på en hund han ska förbi, så spelar det inte så stor roll att du fyar honom, han har redan fått det han ville. Ligg alltid steget före - han är inte redo för att gå utan koppel bland de andra hundarna riktigt ännu.
Ambullens matte: din tik börjar utveckla en kroppszon som jag ser väldigt tydligt, precis innan andra hundar kommer innanför den så står hon snällt och fint och bara väntar - belöna henne där! Det är ett beteende vi vill hålla fast vid och gärna utveckla till kontakttagande.
Tollarens familj: jag tror att det här kommer gå jättebra för er eftersom att ni är så bra på att lyssna och kommuncera sinsemellan. Ni nämnde att han börjat intressera sig för fläckar, ha koll på hans kroppszon - hur långt ut går den?
Ridgebackens matte: er hund börjar också han komma in i en ålder då han väljer sina vänner med omsorg, var uppmärksamma på hans utvecklande av kroppszon. Hur nära får främmande hundar komma? När vill han börja springa fram emot en hundkompis?

Till alla:
Apropå det här med kroppszon så är det viktigt att ni nu lägger märke till hur hunden kopplar ihop sin kroppszon mer er kroppszon. Hur nära får främmande människor komma er? Hur nära är främmande människor när er hund vill hälsa? Och var uppmärksamma på om er hund visar att den inte litar på en människa, det brukar oftast visas med att hunden tar ett steg bakåt eller lutar sig framåt utan att gå närmare. Där är det dags för Hälsa fint-övningen där ni får en teknik att avleda och belöna er hund för rätt beteende: att sitta vid er sida och vänta.
Obs! Ridgebacken och Ambullen kanske föredrar att stå, låt de isf göra det men belöna och säg något i stil med "stanna" eller vänta" så att hunden vet att den utför en uppgift du givit den - nämligen att ha koll utan att ta saken i egen tass.

Vi ses den 31 oktober!

Psst... jag kommer att gå igenom Hälsa fint-övningen även på denna kurs för att snabbt påminna er om tekniken. Ds.

Den positiva relationen, näst sista passet

Torsdag 7 oktober kl. 18:30
Väder: Ösregn rent ut sagt.

Närvarande:
Shetland sheepdog, hanhund
Boxador, tik
Groodle (Golden retriever/Pudel), hanhund

Frånvarande var Staffetik p.g.a. löp, åter näst omgång; Pinschertik, Wheatenhane & Bordercollie/colliehanhund p.g.a. sjuk matte.

Idag tränade vi på att stanna kvar, växla tempo, höger runt (kontakt) och uppmärksamhetsljud samt slalom och ringhopp.

Jag hade utformat två banor av dessa övningar som helt enkelt gör det lite roligare för hunden.

Jag gick även igenom Stå kvar eftersom att jag märkte att Boxadortiken inte riktigt ville sitta på det genomvåta gräset.

Boxadortiken hade lite lättare att koncentrera sig idag när det var färre hundar och vissa övningar gick strålande bra. Att stanna kvar fungerade riktigt bra trots störningen från sheltihanen som uppmanade till lek.
Sheltihanen hade en underbar kontakt med sin matte nästan hela banorna igenom vilket var otroligt roligt att se. Hundens favorit var nog tempoväxlingen, där var han ordentligt med på noterna.
Blandrashanen var nyklippt och hade nog lite lättare att se husses ögon, iaf så såg jag nu lättare vilken underbar kontakt han gav sin husse. Uppmärksamhetsljudet fungerade ju hur bra som helst!

Nästa vecka ska sheltin kastreras och kommer därför ej närvara, men det verkar som om iaf jag kommer få nöjet att träffa honom framöver bl.a. på "skvallerkursen".

Vi ses den 14 oktober på sista passet!

Skogsagility Nivå 1 Hösten 2010, pass 3

19 september kl. 16:00
Väder: solsken.

Närvarande:
Dansk/svensk gårdhund, hanhund
Golden retriever, tik

Vi började passet med Uppvärmning av hundens ryggmuskler och muskelkorsett.

Idag gick vi igenom alla hinder och tränade på hur vi ska belöna och när och inte. Vi avslutade sedan passet med lite kombinationer.

Att snurra på sten kan hundarna utan och innan nu så nu är det dags att fasa ut belöningen, som senare ska komma efter att hunden har klarat flera hinder i rad.

Det här med att krypa under en stock är hundarna riktigt hajj på, men mattar och hussar har det svårare. Var ska man göra av benen? Hur saktar man in hunden för att inte tappa den på andra sidan stocken?


Att gå upp på en stock och gå en bit har den dansk-svenska gårdshunden nästan blivit expert på sen sist då han inte ens kunde ta sig upp utan att ramla av direkt igen. Övning ger färdighet, sanna mina ord. Och goldentiken hon klarade det hela lika galant som vanligt.

Tunneln klarade hundarna av som om de inte gjort annat så vi gick raskt vidare till slalom. Vi arbetade på fyra-kombinationen och handling igenom slalom. Det är svårt att inte fuska, men det är nästan lika lätt att lära sig själv och hunden hur det egentligen ska gå till.

Att hoppa över stockar med lite fart och fläkt gick riktigt bra. Goldentiken spatsera över utan minsta ansträngning och gårdshunden han flög över med stil.


Vi avslutade dagens pass med att kombinera hinder två och två. Först ut var snurra på sten följt av slalom och efter det under stock in i tunneln. Jag tror ingen av deltagarna säger emot mig om jag säger att det sistnämnda var en aning svårare.


Nästa pass ska vi fortsätta med två-hinders-kombinationer och handling.

Jag vill ge en guldstjärna till…
Gårdshundens husse för att han visar sån enorm glädje och engagemang, det är inte konstigt att hans hund är så lyhörd.
Goldentikens matte för att hon litade mer på sin hunds förmåga detta pass och därmed lyckades med varenda utmaning.


Kom nu ihåg att ni får göra vad ni vill i en vecka och sen ska hunden vila från skogagilityn i en vecka innan vi ses igen.

Vi ses den 17 oktober!

Valpkurs 2 Hösten 2010, pass 3

Söndag 3 oktober kl. 13:30
Väder: Solsken.

Närvarande:
Border collie/Golden, tikvalp
Leonberger, tikvalp
Beagle, tikvalp
Blandras, tikvalp (pudelfluffig)
Chihuahua, unghundstik

Frånvarande idag var Cavalier king charles spaniel/Cocker spaniel/Basset fauve de Bretagne, tikvalp men vi träffar henne igen på nästa pass.

Först fick valparna hälsa på varandra i väntan på att alla deltagare skulle infinna sig.

Vi började med Hundspråk. Vi lät helt enkelt valparna leka. Alla lekte med alla förutom Chihuahuatiken som fann en bodyguard i min lilla Brown. Leonbergern leker gärna med varenda en men om de andra får bestämma så delar de upp sig efter storlek.


Vi började med en kontaktövning. Syftet med den här övningen är man i framtiden ska kunna tappa något på marken och hunden ska själv välja att inte ta det tappade, utan istället be om lov. Poängen är att hunden själv ska tänka ut vad det är som förvänts av den och hur den ska få det attraktiva godiset, därför är det viktigt att vara helt tyst och inte säga någonting förrän valpen tagit ögonkontakt.


Sen var det dags för Inkallning fas 2. Här lägger vi till rörelse efter att vi kallat på hunden och ökar därmed tiden mellan inkallning och belöning. Ännu så länge tränar vi när vi vet att hunden är fokuserad på matte/husse eller iaf inte upptagen med att ”titta ut genom fönstret”.


Sista övningen för idag var Stanna kvar. Detta går jag igenom på valpkurs för att jag anser att det är viktigt att vi tidigt lära hunden att vara trygg i att vara på en plats. Det kan bli livsviktigt att hunden lyssnar på stanna och stanna kvar och inte följer efter oss när vi t.ex. har tappat något. I vissa fall kan detta sedan användas för ensam hemma-träning. Jag återkommer till denna övning på pass 5.


Idag på teorin gick jag igenom Hundspråk. Jag tog upp begrepp som språkbild, signaler, aggressionsstegen och kroppszon.


Efteråt gick jag igenom förebyggande användning av en halti med Leonbergerns husse. Matskålsövningen är inte så lätt med en stor hund och om man då kan få hjälp med att hejda hundens framfart medan man lär den att gå fint så är ju det jättebra. Det höll husse med om.


Jag vill ge en guldstjärna till…
Bc/goldens matte som inser att hennes hund är lättlärd och vilka för- och nackdelar det medför.
Leonbergerns husse för att han har en sån avslappnad inställning och vågar ha sin hund lös även hemma, alla hundar behöver frihet.
Beaglens lillmatte för att hon är så duktig på att följa instruktioner och att rätta de andra familjemedlemmarna.
Chihuahuans matte för att hon kom på att upplyftande kan användas som belöning, alt som hunden ser som en belöning kan absolut användas i träning. Om hunden har bestämt belöning själv så lär hon sig t o m snabbare.
Blandrasens matte som sa att hon nog ska komma tidigare nästa gång så att hennes hund slipper komma rakt in i en lekande valpgrupp.


Ett tips till…
Beaglens lillmatte: var inte så hård mot de andra i familjen, visa vad som är rätt och beröm när de gör precis så.
Bc/goldens matte: det kan vara en bra idé att träna på tajming och att föra träningslogg så att du vet precis vad hunden kan och inte för annars lär hon sig gärna egna varianter innan du hinner ge henne alternativ.
Leonbergerns husse: införskaffa en halti strl 3 och vänj henne vid den i två veckor så kan vi prata om hur den ska tränas med efter pass 5.
Blandrasens matte: tänk på det jag sa om att skilja på nej och dagens kontaktövning.
Chihuahuans matte: fundera ut vad som kan funka som belöning på kurs när inte mat gör det, du hade ju ett bra ex. med upplyftandet och annars så kom ihåg vad jag sa om att det är du som ska lära dig på kurs så lär du din hund hemma. Om du är osäker på om du gör rätt så kanske du kan få testa med Bc/goldenvalpen innan du fortsätter med din egen hund.



Vi ses den 10 oktober!

Ps. Du kan se ännu fler bilder på facebook. Ds.

Valpkurs 1 Hösten 2010, pass 6 Grupp B

Söndag 3 oktober kl. 10:45
Väder: helt ok, soligt och skönt.

Närvarande:
Samojed, tikvalp
Labrador retriever, hanvalp
Golden retriever, hanvalp
Nova scotia duck tolling retriever, hanvalp (Tollare)
Portugisisk vattenhund, hanvalp (Vattenhund)
Blandras, hanvalp

Vi började som vanligt med Hundspråk. Idag släppte vi ihop alla valpar tillsammans så det fick själva välja vem de ville leka med. Samojeden sprang emellan och verkade mest vilja ha koll på allt innan hon gav sig in i lek med den amerikanska bulldoggen, labradoren och den portugisiska vattenhunden.Tollaren lekte med blandrasen och ibland kom samojeden med där med. Golden retrievern valde sin favorit ridgebacken. Den portugisiska vattenhunden var också intresserad av blandrasen och tollaren. (Se bilder nedan).

10

Idag på teorin gick jag igenom Förebyggande hälsovård. Jag gick igenom en lista på sånt man bör ha koll på på sin hund, t.ex. analsäckarna och munslemhinnor. Teorin avslutades med att jag genom att känna igenom alla valpar visade vad man ska ha koll på och hur man kan göra för att valpen inte ska tycka hanteringen är obehaglig. T.ex. fick mattar och hussar hålla en godis i höjd med mitt huvud så att jag kunde se hundens ögon ordentligt. Och när jag kollade på tandköttet fick de nagga på en godbit samtidigt. Sånt hör måste övas iaf en gång i veckan så att hunden finner det lika behagligt även när den utvecklat sin kroppszon. Bli inte förvånade om er hund då undslipper något morr eller två och tänk på att då göra det ännu mer till hundens fördel att bli hanterad så att ni inte tappar hundens förtroende.

Först började vi med inkallningen. Den här gången gick vi igenom en lekövning som man kan ha i rockärmen när hunden är lite för upptagen för att komma på inkallning. Vid såna tillfällen är det bättre att leka in hunden än att tjata ut inkallningssignalen så att den släcks ut.

Därefter gick vi igenom Häråt. Detta är och ska vara ett alternativ till att kalla in hunden. När man är ute på promenad är det bra om man tar för vana att använda olika signaler när man kommunicerar med sin hund och inte bara kallar in den. Det blir roligare för både hund och hundägare och risken blir mindre att hunden tröttnar på att komma in.

Vi avslutade passet med en kontaktövning. Denna kontaktövning var en påbyggnad på kontaktövningen förra veckan. Förra veckan använde vi lek som belöning och började jobba på hundens på-och-av-knapp. Idag delades hundarna upp två och två och fick leka med varandra som belöning. Vi lär hunden att det är ok att matte/husse bryter in emellanåt, att leken inte är slut därför och hur han/hon ska få leken att starta igen. Kommer alla ihåg hur ni skulle göra när leken väl var slut för att inte få ifrån med en hyperaktiv/frustrerad hund?



Jag vill ge en guldstjärna till…
Samojedens matte som alltid ställer så bra frågor och som alltid tar chansen att ställa de.
Labradorens mattar som verkligen nyttjar tiden med mig som finns på bästa sätt för de och deras hund.
Goldenvalpens lillmatte som är oerhört bra på att känna av sin hund, när han har tröttnat, vad som är roligt etc.
Tollarens matte och husse som engagerar sin dotter i alla övningar och dessutom på ett roligt inte allt för krävande sätt. Precis så ska en relation mellan barn och hund byggas upp.
Vattenhundens matte som ar blivit jätteduktig på att lek med sin valp.
Blandrasens matte som idag ställde väldigt bra frågor under och i samband med teorin.

Glöm inte meddela mig hur ni vill göra med Valpkurs fortsättning där vi fokuserar på skvallerträning.

Vi ses den 10 oktober!

Valpkurs 1 Hösten 2010, pass 6 Grupp A

Söndag 3 oktober kl. 10:00
Väder: helt ok, soligt och skönt.

Närvarande:
Amerikansk bulldogg, tikvalp
Shetland sheepdog, hanvalp
Rodeisan ridgeback, hanvalp
Cavalier king charles spaniel, hanvalp

Frånvarande var dvärgpudel/papillion med sjuk matte som får ta igen kursen efter jul.

Idag gick vi igenom Inkallning, avståndskontakt och en kontaktövning. Jag kommer dock inte ihåg vilken ordning men jag minns att jag kastade om dom. Nu beskriver jag de i den ordningen jag har på era papper som ni fått ut.

Först har vi inkallningen. Den här gången gick vi igenom en lekövning som man kan ha i rockärmen när hunden är lite för upptagen för att komma på inkallning. Vid såna tillfällen är det bättre att leka in hunden än att tjata ut inkallningssignalen så att den släcks ut.

Med avståndskontakt menar jag inte ögonkontakt utan bara att man kommunicerar med hunden och vet att den är med. Häråt är jättebra att använda sig av när man måste ha hunden lös för att den behöver få strosa eller springa av sig men man vet att inkallning stup i kvarten aldrig funkar. Då kan man helt enkelt nöja sig med att hunden hänger med och när man ska kalla in kan man använda sig av leken ovan eller på annat sätt leka in hunden. Om man har en inkallningssignal som fungerar, t.ex. en väl intränad visselsignal, så kan det vara bra att bara använda den ibland så att den fortsätter att vara lika effektiv. Och som jag sa på kursen så lär sig hundar snart att man kallar in de när det kommer något de inte ska springa fram till, och detta undviker man om man har alternativ till inkallningen just då.
Nu pratar jag självklart unghundstid och inte hela hundens liv.


Vi avslutade de praktiska övningarna med en kontaktövning där vi använder lek som belöning, precis som i ovanstående Inkallningsövning. Leksak eller lek med sig själv som leksak går lika bra. Vissa hundar älskar att springa med matte eller husse eller varför inte brottas? Då behöver man ingen leksak. Det är viktigt att man lär sig själv att det finns andra sätt att belöna hunden när man är ute så att man inte håller sig till endast koppelpromenader bara för att man har glömt godiset hemma.

När Grupp B hade anlänt var det åter dags för Hundspråk. Idag fick alla hundar leka tillsammans. Cavalieren och Sheltien var avvaktande och höll sig på varsin kant, medan resten av gänget blandade sig hejvilt. Bilder av detta finns på Facebook och även enstaka filmklipp. Några bilder kommer upp här på bloggen också, men alla får inte plats.


Idag på teorin gick jag igenom Förebyggande hälsovård. Jag gick igenom en lista på sånt man bör ha koll på på sin hund, t.ex. analsäckarna och munslemhinnor. Teorin avslutades med att jag genom att känna igenom alla valpar visade vad man ska ha koll på och hur man kan göra för att valpen inte ska tycka hanteringen är obehaglig. T.ex. fick mattar och hussar hålla en godis i höjd med mitt huvud så att jag kunde se hundens ögon ordentligt. Och när jag kollade på tandköttet fick de nagga på en godbit samtidigt. Sånt här måste övas iaf en gång i veckan så att hunden finner det lika behagligt även när den utvecklat sin kroppszon. Bli inte förvånade om er hund då undslipper något morr eller två och tänk på att då göra det ännu mer till hundens fördel att bli hanterad så att ni inte tappar hundens förtroende.


Jag vill ge en guldstjärna till…
Cavalierens matte för att hon ställer bra frågor under teorin och gör så att andra också vågar fråga.
Ridgebackens husse och matte som har lärt sig att ta saker med en nypa salt.
Ambullens matte och husse för att de är så bra på att samarbeta och kommunicera, det är alltid någon som förstått mina instruktioner så att ni tillsammans gör helt rätt.
Sheltiens matte för att hon inte ger upp när hunden gör det (redan innan något satt igång) utan kämpar för att få honom att förstå och hänga på. Du är bra på att verka motiverande på din hund!

Ett tips till…
Cavalierens matte: fortsätt att bygga vidare på den ”gratis” apporteringsträningen du fick i Generalen.
Ridgebackens familj: eftersom att ni har en hund som lätt tråkas ut av samma saker gång på gång så bygg upp eran belöningsbank också, det finns ju risk att även belöningarna snabbt blir omotiverande.
Ambullens matte & husse: för att få er hund att förstå att Häråt inte är en inkallning så belöna henne bara med klapp och smek när hon kommer in till er. Det är viktigt att den övningen förblir ett alternativ till Inkallning så att inte hunden lär sig att det är en annan inkallningssignal och skiter i även den när trotsåldern knackar på.
Sheltiens matte: när din hund tröttnar eller inte vill vara med, se till att du är den som blir hans trygghet, sätt dig ner med honom och klappa och lugna istället för att se honom springa till något annat och söka trygghet.


Vi ses den 10 oktober!

Skogsagility Nivå 2 Hösten 2010, tredje passet

26 september kl. 16:00
Väder: helt ok.

Närvarande:
Cairn terrier, tik
Norsk lundehund, hanhund


Vi startade med uppvärmingen som vanligt och sedan diskuterade vi hur det har gått hemma med Hands up och att Krypa. Cairn terriern har lite lättare att lära än lundehunden som gör sitt bästa, och matte också.

Vi började med att öva lite targeting. För det ändamålet har deltagarna fått ta med sig en varsin tumstock. Budget-target-pinne kallas det. Cairn terriern prickade rätt varje gång medan lundehunden såg ut som ”varför ska jag nosa på den för?”, men bättre blev det lite senare under passet…

Vi skulle avsluta passet med att springa en lång bana så vi gick igenom banan hinder för hinder detta pass.

Vi började med att ligga (målet är att krypa) på en stor stock. Det här med att ligga på en stock kan vara lite knepigt, man kan halka och man måste hela tiden ha koll på sina bakben.

Sedan gick vi till Slalom med hund. D v s här går hund och ägare tillsammans. Lundehunden tog sin egen lilla väg ibland men matte hittade iaf rätt. Här måste man ha koll på hund, händer, fötter och var träden står.

Sedan var det dags för dubbelhopp. Cairn terriern såg rolig ut när hon tog sats mot den första stocken för att hoppa över den andra. Men under själva banspringet så klarade båda hundarna att hoppa över båda stockarna utan att nudda med fötterna.

Att gå igenom tunneln är numera lätt som en plätt, så därför svängde vi tunneln en aning. Men det var inga problem det heller.

Att gå under blir hundarna bättre och bättre på. Här gäller det för ägarna att ge rätt signal så att de inte råkar ge hunden signalen att hoppa över/upp på istället. Hundarna kan följa vid det här laget så om det blir galet är det ägarna som inte haft koll på sina lemmar ordentligt.

I slalom så fuskar gärna mattar och hussar genom att leda hundarna runt varje pinne så vi jobbade på det idag; att bara leda in mellan pinnarna och sen fånga upp hunden igen.

Upp på stenen är inga problem. Idag fick hundarna både sitta fint och snurra åt båda hållet. Snurrigt värre!

Sedan tog vi en bensträckare och mental paus.

När teamen fick springa banan så skulle de med target-tumstocken leda hundarna mellan ligga-på-stocken och Slalom med hund och det gick oerhört bra, speciellt för lundehunden! Han bara följde pinnen som en förlängd arm. Vilket även innebar att han inte studsade fram lika mycket som vanligt.

Jag vill ge en guldstjärna till…
Cairnterrierns husse för att han inte ger sig förrän det blir rätt och då slutar han, så hunden minns alltid det som blev bra.
Lundehundens matte som känner sin hund och vad han går för och tar allt med en klackspark och inte kräver för mycket.

Vi gör ju det här för att ha kul, eller hur!

Vi ses den 10 oktober!

Valpkurs 2 Hösten 2010, andra passet

Söndag 26 september kl. 13:30
Väder: Solsken men blåsigt.

Närvarande:
Border collie/Golden, tikvalp
Cavalier king charles spaniel/Cocker spaniel/Basset fauve de Bretagne, tikvalp
Leonberger, tikvalp
Beagle, tikvalp
Blandras, tikvalp (pudelfluffig)

Frånvarande var chihuahuan som vi hoppas kommer på nästa pass.

Först fick valparna hälsa på varandra i väntan på att alla deltagare skulle infinna sig. Blandrasen hade missat tidsändringen och kom lagom till teorin.

Vi började med Hundspråk. Vi lät helt enkelt valparna leka. Det här passet var Bc/golden-valpen lite modigare och vågade vara med. Alla lekte med alla och de hade riktigt kul. Leonbergern är oerhört duktig på att leka rätt med de små och inte vara för fumlig eller hårdtassad. Bassetblandningen och Beaglen leker helst ihop och de två större hänger liksom på.

Vi började med en kontaktövning. Den här kontaktövningen har syftet att flytta hundens fokus från händerna genom att belöningen kommer från annat håll. För vissa valpar är det lättare att hitta ögonen med den här övningen än den på förra passet. Svårast var det för Leonbergern, men hon ville gärna ligga ner och husse hade svårt att ta sig ner på hennes nivå utan att det då blir ett hotfullt beteende från hans sida (omedvetet) eftersom att man gärna lutar sig lite framåt. Förhoppningsvis går det bättre hemma. Bc/golden-valpen var riktigt duktig och ville knappt sluta den här övningen. Beaglevalpen var oerhört duktig, speciellt med lillmatte som var så tyst under övningen. Bassetblandningen gick det också bra för.

Sen var det dags att betinga Inkallningsordet i fas 1. Och som vanligt har valpägarna svårt att inte ställa krav på sin hund. Nu ska valpen bara lära sig ordet, rörelse lägger vi till nästa pass. Går man för fort fram riskerar man att inte lära in det ordentligt och får således inte den säkra inkallningen man eftersträvar.

Sista övningen för idag var koppelträning. Vi gick igenom en teknik som man ska använda på hemmaplan för att förebygga (och ta itu med) att valpen drar i kopplet på promenad. Här motiverade hunden med mat men hemmavid kan man motivera hunden med leksaker, roliga aktiviteter eller ”vardagsbelöningar” såsom fläckar, träd, stolpar som man vet att valpen vill komma fram till.
Sen får man komma ihåg att man inte kan begära att valpen går fint i koppel, utan att det är något man senare kan begär av sin vuxna hund. Denna teknik ska användas konsekvent under hundens uppväxt, hur lång den än är.

Idag på teorin gick jag igenom Positiv förstärkning och vad man ska tänka på när man Tränar med en valp eller unghund. Jag pratade om belöning kontra bestraffning, olika typer av belöningar, pauser och mikropauser och störningsmoment på kurs.

Efter att vi sagt adjö till alla deltagare utom Blandrasen så gick jag igenom en del övningar som denne har missat både under första och andra passet.
Jag vill ge en guldstjärna till…
Bc/goldens matte för att hon gör allt med sådant engagemang och sån glädje.
Leonbergerns husse för att han har läst på ordentligt och tog tillfället i akt att fråga lite om hundrasens mentala egenskaper och uppfostran.
Beaglens lillmatte för att hon är så duktig på att följa instruktioner.
Blandrasens matte för att hon har ansträngt sig så mycket för att få allting rätt, om hon engagerar sig lika mycket i själva kursen och dess innehåll som förberedelserna så kommer allt att gå jättebra.
Bassetblandningens matte som var så underbart tyst under kontaktövningen.

En påminnelse till…
Beaglens husse: låt din valp tänka själv, var tyst och sluta locka henne.
Bc/goldens matte: du har en otroligt lättlärd hund så var konsekvent med koppelträningen och så kommer det gå snabbare än du tror.
Leonbergerns husse: gå ner på valpens nivå när du tränar, t.ex. i ögonkontakt och ha tålamod.
Blandrasens matte: lämna tillbaka flexikopplet och kom ihåg uppmärksamhetsljudet.
Bassetblandningens matte: ha ett eget ord för inkallning på din hund och låt din son välja ett eget och gör en pakt att inte använda varandras.

Vi ses den 3 oktober!

Valpkurs 1 Hösten 2010, pass 5 grupp B

Söndag 26 september kl. 10:45
Väder: helt ok.

Närvarande:
Samojed, tikvalp
Labrador retriever, hanvalp
Golden retriever, hanvalp
Nova scotia duck tolling retriever, hanvalp (Tollare)
Portugisisk vattenhund, hanvalp (Vattenhund)
Blandras, hanvalp

Vi började som vanligt med Hundspråk. Idag blev det åter igen stora grupper. Labrador retrievern och den Portugisiska vattenhunden fick leka med ambullen och ridgebacken från grupp A. Golden retrievern fick åter chans att leka med Tollaren, även Samojeden hängde på i den gruppen. Blandrasvalpen kom lite senare och efter att ha hälsat på sheltien lekte han med Samojeden.
Förra veckan var den ridgebacken som tillsammans med goldenvalpen orsakade tandlossning och bloddroppar, denna gång var det ambullen som fick en röd fläck i sin vita päls av labradoren som tappade en tand i lek. Det är sånt som händer när valpar leker.

Idag på teorin gick jag igenom Lyckan att vara fri, om hur viktigt det är att redan när hunden är valp träna den att vara lös. Jag pratade om att ha hunden i lina och valet av sådan sam hur man senare ska fasa ut användandet av lina.

Vi började passet med en kontaktövning. Denna kontaktövning har två syften: det första är att vi nu ska övergå allt mer från enbart godisbelöningar till andra typer av belöningar och den andra är att arbeta på hundens av-och-på-knapp så att vi vänjer hunden vid att varva ner istället för att bli frustrerad när en aktivitet avslutats.

Sen var det dags för Inkallning fas 4. I den här fasen bygger vi vidare på reflexen vi lärde in hos hunden sist att röra sig emot oss när vi kallar under tiden den är distraherad. Idag la vi till lite större avstånd genom att börja arbeta med lina. Hundägarnas uppgift var att ta reda på vad som betyder mest för om deras hund ska komma på inkallning eller inte: är det avståndet eller graden av störningar?

Sist men inte minst var det åter igen dags för Stanna kvar. Här fortsatte vi arbetet med att få valparna trygga i att vara kvar på en plats. Flera av valpägarna kunde idag börja satsa på mål 2 vilket var riktigt kul att se.

Jag vill ge en guldstjärna till…
Samojedens lillmatte som verkligen hade tränat hemma, jag blev oerhört glad att se hur tryggt valpen satt kvar under stanna kvar.
Labradorens lillmatte som hela tiden bytte belöningsföremål för att upprätthålla valpens motivation.
Goldenvalpens lillmatte som rörde lite mer på sig idag så att det börjar bli kul för valpen att komma. Det märks också att de jobbat med visselpipan hemma.
Tollarens matte och husse som kämpade tappert med linan och lillmatte som var oerhört innovativ när det gällde belöningarna under generalen och inkallningen.
Vattenhundens husse som ställde många bra frågor om linan och övningarna så att allt skulle gå rätt till.
Blandrasens matte som själv insåg att det där med att vara kvar på en plats är något de får jobba med och lillmatten som var oerhört duktig på att ta instruktioner och att belöna med lek.

Ett tips till…
Alla deltagarna: ha tålamod, låt hunden tänka själv och kom ihåg att en gång är ingen gång...

Vi ses den 3 oktober!

Valpkurs 1 Hösten 2010, pass 5 grupp A

Söndag 26 september kl. 10:00
Väder: helt ok.

Närvarande:
Amerikansk bulldogg, tikvalp
Shetland sheepdog, hanvalp
Rodeisan ridgeback, hanvalp
Cavalier king charles spaniel, hanvalp

Frånvarande var mini-aussien samt dvärgpudel/papillon med sjuka mattar som vi hoppas kryar på sig till nästa vecka.

Vi började passet med en följsamhetsövning. Den här övningen ska man använda (till att börja med) när man har hunden i koppel för att förebygga eller ta itu med springandet, hoppande, jagandet efter cyklar, joggare mm. Några av fördelarna med den här tekniken är att man kan använda sig av den när man går med fler än en hund, man får ganska snart en hund som själv bryter sitt beteende och man kan ganska snart börja variera belöningarna.

Sen var det dags för Inkallning fas 4. I den här fasen bygger vi vidare på reflexen vi lärde in hos hunden sist att röra sig emot oss när vi kallar under tiden den är distraherad. Idag la vi till lite större avstånd genom att börja arbeta med lina. Hundägarnas uppgift var att ta reda på vad som betyder mest för om deras hund ska komma på inkallning eller inte: är det avståndet eller graden av störningar?

Sist men inte minst var det åter igen dags för Stanna kvar. Här fortsatte vi arbetet med att få valparna trygga i att vara kvar på en plats. Flera av valpägarna kunde idag börja satsa på mål 2 vilket var riktigt kul att se.

När Grupp B hade anlänt var det åter dags för Hundspråk. Idag blev det åter igen stora grupper. Ridgebacken fick leka med labrador retrievern och den portugisiska vattenhunden från grupp B och även Ambullen valde att vara med i den gruppen. Sheltien valde att leka med Cavalieren och senare även med den lilla blandrasen från grupp B.
Förra veckan var den ridgebacken som tillsammans med goldenvalpen orsakade tandlossning och bloddroppar, denna gång var det ambullen som fick en röd fläck i sin vita päls av labradoren som tappade en tand i lek. Det är sånt som händer när valpar leker.

Idag på teorin gick jag igenom Lyckan att vara fri, om hur viktigt det är att redan när hunden är valp träna den att vara lös. Jag pratade om att ha hunden i lina och valet av sådan sam hur man senare ska fasa ut användandet av lina.

Jag vill ge en guldstjärna till…
Cavalierens matte som är superduktig på att lösa problem som uppstår när hon tränar sin hund, och som på eget bevåg valde att använda Stå vid Stanna kvar.
Ridgebackens husse om stannar upp och frågar ”hur var det nu igen?” innan han gör fel.
Ambullens matte & husse som helt klart jobbat hemma ordentligt eftersom att jag aldrig har sett såna framsteg hos en valp som hos deras.
Sheltiens matte som var riktigt duktig på att vänta på rätt distraktioner och grader av denna under inkallningsträningen.

Ett tips till…
Alla deltagarna: ha tålamod, låt hunden tänka själv och kom ihåg att en gång är ingen gång...

Vi ses den 3 oktober!

Skogsagility Nivå 1 Våren 2010, andra passet

19 september kl. 16:00
Väder: solsken.

Närvarande:
Border collie, hanhund
Dansk/svensk gårdhund, hanhund
Golden retriever, tik

Vi började passet med Uppvärmning av hundens ryggmuskler och muskelkorsett.

När hundarna hade fått upp ett ordentligt flås var det dags för en ny övning i att leda hunden (handling). Vi använde oss av en befintlig stock och efter att jag hade visat med min medhavda visningshund Chihuahua, hanhund 3 år, så fick deltagarna prova på att leda hunden när de vände sig om åt båda hållen. Det gäller att inte tappa hunden bakom sig och samtidigt ha blicken mot nästa hinder.

Sedan gick vi vidare till några olika hinder.

Tunneln introducerades och alla hundar klarade den även om någon av de var lite undrande till en början. Att se den dansk/svenska gårdshunden fara igenom som ett jehu satte ett leende på mångas läppar.

Att snurra är inte det lättaste ens på marken tyckte hundarna, kan ni då tänka er hur det gick på en sten och speciellt åt, vad hundarna tycker är, fel håll. Här behövs lite träning, men kul var det tyckte alla deltagare.

En stock är inte alltid lätt att gå på, om man inte är en golden vill säga. Hon gick med stil, hon gick med flärd, hon gick felfritt. Så härligt att se. Den dansk/svenska gårdshunden var inte lika stockvan och fick hjälp av husse för att hålla sig kvar länge nog att bli belönad. Här hade det varit bra att ha en klicker, som är lite lättare att tajma med än ett Bra!-ord. Border collien, ja han ville mest bara över, och över och över. Tålamod är inte den här rasens starka sida. Tajming och tålamod är istället något man som ägare måste besitta.

Vi avslutade dagens pass med en bana som utgjordes av dagens tre hinder. Ett varv i lagom takt så att människorna hann tänka på vad de gjorde, och ett varv i lite snabbare tempo.

Jag vill ge en guldstjärna till…
Border colliens matte för att hon är envisare än sin hund.
Gårdshundens husse för att han är lika envis som sin hund och lika tålig.
Goldentikens matte för att hon spred sin glädje och framåtanda till hunden detta pass. Riktigt kul att se!

Kom nu ihåg att ni får göra vad ni vill i en vecka och sen ska hunden vila från skogagilityn i en vecka innan vi ses igen.

Vi ses den 3 oktober!

Valpkurs 2 Hösten 2010, första passet

Söndag 19 september kl. 14:00
Väder: Solsken men blåsigt.

Närvarande:
Border collie/Golden, tikvalp
Cavalier king charles spaniel/Cocker spaniel/Basset fauve de Bretagne, tikvalp
Leonberger, tikvalp
Beagle, tikvalp
Chihuahua, tik unghund som ej gått någon valpkurs tidigare

Frånvarande var Blandras, tikvalp som vi kommer att få träffa på pass 2.

Först fick valparna hälsa på varandra i väntan på att alla deltagare skulle infinna sig. Jag hade med mig Chihuahua hanhund 3 år som blev helt förälskad i unghundstiken av samma ras, som dessutom löper just nu. Nästa pass får han stanna hemma.

Vi började med Hundspråk. Vi lät helt enkelt valparna leka. Tanken var att låta de stora leka för sig och de små för sig, men Bc/golden-tiken var inte riktigt med på att leka med stora Leonbergern så leonbergern satte fart mot de andra istället. Och det visade sig gå riktigt bra. Efter att ha jagat runt de ett tag kom de in i ett leksätt som de trivdes med även om det mest innebar att Blandrasvalpen och Beaglevalpen jagade varandra och leonbergern hängde på. Chihuahuorna hängde på ibland på ett hörn elelr två men höl sig mestadels till att vara hejaklack.
Det kommer att bli oerhört kul för både mig och deltagarna att se valparna utveckla sig språk under kursen.

Vi började passet med att betinga ett uppmärksamhetsljud. Valpägarna fick välja ett ljud som de ska använda sig av på promenad för att få hundens uppmärksamhet när denne ”fastnar” vid något, t.ex. en kissfläck eller något annat intressant. Dels är det bra att ha ett ljud som inte går att lägga negativa känslor i, som man kan med ord. Så att när valpen hör ljudet kommer bara de positiva känslorna från betingningen upp och valpen behöver inte reagera på ev. (negativa) känsloyttringar från matte/husse. T.ex. så hörs det inte om man för tillfället skulle vara irriterad. Valpen känner det ändå och behöver ingen påminnelse, speciellt inte när du försöker att få valpen med dig och inte vill att valpen ska tveka att följa dig.
Ljudet ska fungera som en varning innan man släpar valpen med sig.

Det finns aldrig någon ursäkt att dra och slita eller rycka i kopplet. Det här ljudet är till för de situationer när man ska ta sig från A-B och inte har tid att låta hunden lukta eller kissa var femte meter.

När hundägarna hade valt ljud fick de ställa sig på rad så att de sedan kunde gå slalom runt varandra och träna på ljudet.
För att ytterliggare illustrera hur detta ska användas gjorde vi en övning som jag kallar Följa John. Varje gång kopplet sträcks gör man ljudet, vänder på klacken och går åt andra hållet. Man väntar inte, lockar inte, mutar inte, utan man vänder sig om och går och så får valpen lära sig att hänga med. Här är det viktigt att man anpassar sin takt efter hunden så att man inte springer iväg med sin lilla 3 månaders valp som släpar efter i backen. Men man ska agera beslutsamt och inte daltande.
Just nu arbetar vi med att befästa reflexmässiga beteenden hos valparna, eftersom att de inte föds följsamma och villiga att följa vår minsta vink. Och framför allt så föds de med förmågan att lära sig stora delar av vårt språk, men de kan inte svenska vid leveransen.

När man ska tala om för valpar vad det är i allt det vi vill att de ska kunna som faktiskt är det vi vill att de ska kunna så är det bra att kunna kommunicera på ett sätt som valpen förstår. Och jag sa ju nyss att valpar inte kan svenska, och då är det svårt att veta vilket av alla beteenden de hann göra när man sa ”duktig hund” som var det som matte blev så glad över. Var det sittandet, skällandet eller tassen som valpen gav när man sagt sitt?
För att kunna kommunicera med sin valp så använder man sig av ett enda ord eller ljud som alltid betyder belöning och som vi framför allt kommer att använda när valpen ska lära sig något nytt. D v s under inlärningsperioden.
Detta ord kallar jag för Bra!-ordet. Man kan också använda en Klicker.
Valpägarna fick betinga detta ord och kommer att få fortsätta det arbetet på hemmaplan under veckan.

I kursens första kontaktövning gjorde vi nytta av vårat Bra!-ord. Jag ville visa deltagarna med en övning direkt inpå så att både de och hundarna får ett hum om vad ordet kommer att betyda. I den här övningen som hade formen av en bokstav så är det viktigt med tajming och att man är tyst och låter hunden tänka själv.
Det här är första, men absolut inte sista gången jag säger de orden.

Fr.o.m. nästa söndag så är det även dags för teori. Så förutsatt att det inte ösregnar (duggregn går bra) så sätter vi oss på våra medhavda filtar, ger hundarna deras medhavda tuggben och har teori i ca 15-20 min.

Jag vill ge en guldstjärna till…
Bc/goldens matte för att hon ställer så bra frågor.
Blandrasvalpens lillhusse för att han kommer med så bra inlägg och åsikter och frågor.
Leonbergerns husse för att han vill att sonen ska vara delaktig i hundens uppfostran.
Beaglens familj för att de verkar ha valt helt rätt ras (liten, men ingen knähund och bra till jakt).
Chihuahuans matte för att hon anpassade allt vi gjorde efter sin hund med hänsyn till att hon löper.

Vi ses den 26 september!

Valpkurs 1 Hösten 2010, pass 4 Grupp B

Söndag 19 september kl. 10:45
Väder: helt ok.

Närvarande:
Samojed, tikvalp
Labrador, hanvalp
Golden retriever, hanvalp
Nova scotia duck tolling rertriever, hanvalp (Tollare)
Blandras, hanvalp

Frånvarande var Portugisisk vattenhund, hanvalp men vi träffar honom igen nästa söndag.

Först var det som vanligt dags för Hundspråk. Idag blev det åter igen stora grupper. Labradoren och Samojeden fick leka med den amerikanska bulldoggen från grupp A. De andra utgjorde tillsammans en större grupp så det blev Golden retrievern, Tollaren och den lilla Blandrasen med ridgebacken och cavalieren från Grupp A.
En del av valparna börjar tuffa till sig nu när de lärt känna de andra, medan andra har dämpats lite och lärt sig att ta hänsyn. Jag kan gladeligen säga att alla valpar utvecklas åt rätt håll.
Det man måste hålla i minnet är att alla valparna är av olika ras och vissa är helt enkelt tuffare än andra och kommer alltid att vara det.

Idag på teorin gick jag igenom Chock, något som jag anser att alla valpägare bör ha kännedom om och kunna upptäcka och veta om att det går att behandla. Om man är med vid chocken så kan man följa instruktionerna jag skrivit ner, om man bara ser symptomen på sin hund men inte vet vad som har hänt är det bättre att kontakt med en instruktör eller hundpsykolog. Skotträdda hundar har varit med om en chock som inte blivit behandlad.

Vi inledde de praktiska övningarna med en följsamhetsövning. Den här övningen är menad att användas på promenad när man går förbi t.ex. högljudda flaxande barn, cyklar eller joggare i hög fart. Detta för att förebygga att hunden lär sig själv att jaga joggare, cyklar, bilar etc. är kul.

Sen var det dags för Inkallning fas 3. I den här fasen bygger vi vidare på reflexen vi lärde in hos hunden sist att röra sig emot oss när vi kallar. Detta gör vi genom att lägga till lätt störning på så vis att vi väntar tills hunden är lätt-lagom distraherad och sen kallar vi in. Det svåraste här är att få tillfälle att kalla eftersom att hundarna snabbt lär sig ha fokus på godbiten som väntar. Man kan då hålla händerna gömda eller t o m tomma och inte ta fram belöningen förrän hunden nått fram helt.
Det här är en viktig fas att komma tillbaka till när hunden nått slyngelåldern. Om hunden inte lyssnar på inkallning då så har man hunden i koppel och testar detta, funkar det inte? Nej hur ska vi då kunna förvänta oss att hunden lyssnar på långt avstånd? Då kan man behöva först repetera fas 2 och sen fas och utröna vilka störningar som blir för mycket för hunden.

Sist men inte minst var det dags för Stanna kvar. Här börjar vi med att få valparna trygga i att vara kvar på en plats. Något av det svåraste för mattar och hussar är att bedöma hur långt bort från hunden de ska gå och hur snabbt de ska öka avståndet. Sen gäller det ju också att man inte råkar locka hunden att komma till en i förtid genom att råka hålla fram belöningen för tidigt. När vi ber hunden stanna kvar på en plats så menar vi till dess att vi kommer tillbaka, det här ska inte förväxlas med att be hunden vänta på en plats till dess att vi kallar in den. I sådana fall är det bättre att använda just vänta som ska betyda i princip ”stanna där tills jag ber dig om något annat”. (Vänta går vi igenom på fortsättningskursen när vi har mer fokus på just avståndslydnad.)

Jag vill ge en guldstjärna till…
Samojedens lillmatte som tränade Stanna kvar superbra. Det är helt rätt att tänka i så pass små steg som du gjorde. Om man är tydlig med hunden från början och hjälper den att förstå så kommer det gå jättebra sen för att hunden fått chans att bli så pass trygg som du hjälper henne att bli.
Labradorens mattar som ska köpa nytt koppel till sin hund, jag tror att det är absolut rätt. Han behöver större yta att röra sig på, han är ju en valp med aptit på livet.
Golden retrieverns matte som tränar mycket hemma, och vad jag kan se på rätt sätt också.
Tollarens matte och husse som själva frågade mig om följsamhetsövningen kunde användas i de situationer de behöver hjälp med. Fritänkande är underbart. Och det är skönt att det alltid är någon om nickar igenkännande på teorin.
Blandrasens matte som själv kom på att om hon belönar på marken hindrar hon hunden från att hoppa upp på henne.

Ett tips till…
Samojedens lillmatte: En lugn attityd ger en lugn hund. Tänk efter före som du gjorde i Stanna kvar i allt du gör så kommer du att uppfostra en underbar hund.
Labradorens mattar: Fortsätt att odla era egna idéer, allt jag hört hittills är helt rätt tänkt.
Golden retrieverns matte: Tänk på vad som motiverar er hund. Han lyssnar bättre på visselpipan nu när ni belönat den mer, fortsätt att vara en resurs för din hund så att han väljer dig. Genom att belöningsträna hunden när den är valp och unghund får du en följsam, uppmärksam och lättränad hund att arbeta med senare.
Tollarens matte och husse: Om er valp inte blir ”bättre” av foderomställningen så överväg att kolla hans sköldkörtel hos veterinären.
Blandrasens matte: Tänk såhär ”Belöna hunden när han är där du vill att han ska vara”, t.ex. med alla fyra tassar på marken.

Vi ses den 26 september!
Ta med lina då allihopa!

Valpkurs 1 Hösten 2010, pass 4 Grupp A

Söndag 19 september kl. 10:00
Väder: helt ok.

Närvarande:
Amerikansk bulldogg, tikvalp
Rodeisan ridgeback, hanvalp
Cavalier king charles spaniel, hanvalp

Frånvarande var mini-aussien, shetland sheepdogen samt dvärgpudel/papillon med sjuka mattar som vi hoppas kryar på sig till nästa vecka.

Vi började passet med en kontaktövning. Den här kontaktövningen har som långsiktigt mål att vi ska kunna tappa mat och hunden ska inte ta maten utan söka ögonkontakt och ”be om lov”. Med en stor hund kan det vara svårt att hålla emot de första gångerna och det gäller att snabbt komma vidare till att bara stoppa hunden så att hunden inte lär sig att den ska söka kontakt bara när den hålls tillbaka. När man fortsätter övningen sen är det bra om man inte alls håller emot utan istället är snabb med att ställa sig på eller lägga handen iför godbiten man har ”tappat”.
De två större hundarna tröttnar ganska fort, vilket innebär att de lär sig fort som sjutton och sen vill vidare. Där gäller det för hussar och mattar att hänga med i accelerationen.
Jag tyckte att alla hundar gjorde framsteg redan detta pass och jag hoppas att ni kommer ihåg att inte överträna övningar ni tycker är kul.

Sen var det dags för Inkallning fas 3. I den här fasen bygger vi vidare på reflexen vi lärde in hos hunden sist att röra sig emot oss när vi kallar. Detta gör vi genom att lägga till lätt störning på så vis att vi väntar tills hunden är lätt-lagom distraherad och sen kallar vi in. Det svåraste här är att få tillfälle att kalla eftersom att hundarna snabbt lär sig ha fokus på godbiten som väntar. Man kan då hålla händerna gömda eller t o m tomma och inte ta fram belöningen förrän hunden nått fram helt.
Den amerikanska bulldoggen som inte var med sist fick träna på fas 2 och kommer att få träna fas tre när vi ses nästa söndag.

Sist men inte minst var det dags för Stanna kvar. Här börjar vi med att få valparna trygga i att vara kvar på en plats. Något av det svåraste för mattar och hussar är att bedöma hur långt bort från hunden de ska gå och hur snabbt de ska öka avståndet. Sen gäller det ju också att man inte råkar locka hunden att komma till en i förtid genom att råka hålla fram belöningen för tidigt. När vi ber hunden stanna kvar på en plats så menar vi till dess att vi kommer tillbaka, det här ska inte förväxlas med att be hunden vänta på en plats till dess att vi kallar in den. I sådana fall är det bättre att använda just vänta som ska betyda i princip ”stanna där tills jag ber dig om något annat”. (Vänta går vi igenom på fortsättningskursen när vi har mer fokus på just avståndslydnad.)

När Grupp B hade anlänt var det åter dags för Hundspråk. Idag blev det åter igen stora grupper. Ambullen fick leka med labradoren och samojeden från grupp B. Cavalieren fick vara med/titta på när Ridgebacken lekte med resterande valpar ur grupp B lekte, eftersom att de andra småhundarna inte kunde komma idag. Så det blev en stor grupp där med Ridgebacken, golden retrievern, tollaren och den lilla fyraras-korsningen.

Idag på teorin gick jag igenom Chock, något som jag anser att alla valpägare bör ha kännedom om och kunna upptäcka och veta om att det går att behandla. Om man är med vid chocken så kan man följa instruktionerna jag skrivit ner, om man bara ser symptomen på sin hund men inte vet vad som har hänt är det bättre att kontakt med en instruktör eller hundpsykolog. Skotträdda hundar har varit med om en chock som inte blivit behandlad.
Jag vill ge en guldstjärna till…
Cavalierens matte som verkar ha fått in det rätta trycket med klickern!
Ridgebackens matte som har så många bra frågor. Härligt med någon som vågar fråga!
Ambullens matte som visar så stor entusiasm när hon berättar om allt hon kommer kunna göra med sin hund. Och hussen som gör enorma framsteg när vi tränar eftersom att han inte bara lyssnar på instruktioner utan kan konsten att omsätta det i praktiken också.

Ett tips till…
Cavalierens matte: Ett tips för att träna tajming är att studsa en boll (utan hund i närheten) och klicka precis när bollen vänder i luften när den ska ner igen och sen också när den slår i backen.
Ridgebackens matte och husse: tänk tänk tänk på att hunden ska tänka själv och inte lockas att göra rätt eller låta er göra jobbet åt honom.
Ambullens matte och husse: tänk på var ni har händerna med belöningen när ni tränar, oavsett vad ni tränar. Håller ni den högt så hoppar hon, håller ni den lågt eller bakom ryggen så är sannolikheten mindre att hon hoppar & kom ihåg att belöna när alla fyra tassar är nere.

Vi ses den 26 september!

Skogsagility Nivå 2 Hösten 2010, pass 2

12 september kl. 16:00
Väder: solsken.

Närvarande:
Cairnterrier, tik

Lundehunden var idag frånvarande p.g.a. magsjuka i familjen.

Vi startade med uppvärmingen som vanligt och sedan diskuterade vi hur det har gått hemma med Hands up och att Krypa.

Vi gick till stenen där vi övande Hands up både på marken och på stenen. Cairnterriern är hur duktig som helst på det här, det gäller bara för matte och husse att hålla händerna rätt och belöna i rätt tid.

Nästa stopp var stocken som vi vill få hundarna att ligga på och så småningom krypa. Vi började med att se om det gick att krypa på marken och jo, några steg men inte många. Rumpan vill gärna upp i vädret på cairnterriern, något som inte alls är ovanligt. Att ligga på stocken var idag inga problem och efter lite jävlar anamma från både matte och hund så blev det några krypsteg även där.

På första passet införde jag en ny slalom. Idag blandade vi in det bland träden så här gäller det att hålla ögonen öppna så att varken hund eller ägare springer in i något. Det kan vara svårt att hitta träd som står fint på rad så det är ett bra tips att man på hemmaplan märker träden man använder på något sätt så att man inte snurrar in sig helt.

Sedan var det dags att se hur det har gått med targeting som deltagarna fick i läxa förra passet. Nästa pass får vi se hur det har gått för lundehunden men cairnterriern hade helt förstått poängen. Följ pinnen, få belöning. Nu gäller det för matte och husse att öka takten när man rör sig framåt för att lättare utöka sträckan som hunden följer pinnen.
Vi började även med att få hunden att ligga med hjälp av vårt nya hjälpmedel. Och tro’t eller ej men efter en stund förstod hunden att det var liggdags när pinnen slog i marken.
Till nästa vecka ska matte/husse utveckla detta genom att fortsätta träningen med det ökade kriteriet (var på pinnen hunden ska nosa), fortsätta öva ligg samt utöka sträckan hunden kan följa.
Vi ska ju använda detta för att få hunden att krypa genom tunneln.

Självklart var det ju dags för en bana av allt det här. Det är inte bara lite roligare när man lägger till lite fart, utan man får en bild av om det är något man bör jobba extra på. För om det finns där så syns det när man gör allt i en följd.

Jag vill ge en guldstjärna till…
Cairnterrierns matte för att hon har tålamod och verkligen är en personifiering av att man ska förstärka positiva beteenden och nonchalera de negativa.

Nästa gång ska vi gå fortsätta med targeting och att utveckla alla hinder. Ha så kul till dess!

Vi ses den 26 september!

Valpkurs 1 Hösten 2010, pass 3 Grupp B

Söndag 12 september kl. 10:45
Väder: Solsken.

Närvarande:
Samojed, tikvalp
Labrador, hanvalp
Golden retriever, hanvalp
Nova scotia duck tolling retriever (Tollare), hanvalp
Portugisisk vattenhund, hanvalp

Frånvarande var Chihuahua/dansk svensk gårdshund/chinese crested powder puff (Blandras), hanvalp p.g.a. resa.

När alla hade kommit delade jag in valparna och deras ägare i grupper – det var dags för Hundspråk! Den här gången kände jag att valparna var redo att leka i lite större grupper.

Samojeden fick leka med Tollaren och även med Ridgebacken från Grupp A. Efter en stund kom sheltien från Grupp A och gjorde de sällskap tillsammans med Cavalieren från grupp A. Samojeden var den som drogs mest till sheltien, båda har ett stort behov av att springa och röra sig över lite större ytor när de leker. Det är bra att låta såna hundar leka, speciellt bra är det att låta Samojeder och andra polarhundar leka med hundar som vill bli jagade så att de får lära sig vad som händer när den jagade vill avsluta leken. Man ska alltså låta valparna avsluta en jaktlek på egen hand så att de lär sig hur det går till och vad som händer. Kliver man emellan i förtid och avslutar leken åt valparna så blir det fel inför framtiden.
Tollaren och ridgebacken blev lite sura på varandra när ridgebacken började bli trött. Det är ett tecken på 1) att den hunden som var framåt behöver få leka mera med hundar som tröttnar först och få lära sig hur den avslutar leken på ett hänsynsfullt sätt och 2) att mattar och hussar kan behöva vägledning i hur de ska stötta sina valpar i en sådan situation för att förhindra konflikt. Det är något som jag tar med mig inför nästa pass.
Labradoren fick leka med både Golden retrievern och den Portugisiska vattenhunden. Och det såg ofta ut som att den portugisiska vattenhunden agerade hejaklack snarare än deltog i själva leken. Många hundar som älskar att skälla och ”mullra” intar den rollen när hundar leker i grupp. Och det är inte bara viktigt för den skällande hunden att få lära sig att ”heja” på rätt sätt och vad som händer om man hetsar på för mycket utan lika viktigt för de hundar som blir hejade på att lära sig att sånt är ok och hur de ska hantera det om hejandet blir för mycket.
Matte och husse till den portugisiska vattenhunden kommer att få jobba mycket på att vara roliga och motivera sin hund i deras riktning, så fort det blev en paus i lekandet tittade han åt nästa håll och letade något att göra på egen hand.

Idag på teorin gick jag igenom Vila & aktivering som inkluderade hur mycket hundar bör vila resp. vara i rörelse samt hur man ska tänka när det gäller valpar och promenader/motion. Jag blev glad över att få lite frågor det här passet – mer sånt! Sedan gick jag igenom Felstimulering. Ett begrepp som kompletterar diskussionen om över- och understimulering av hunden. Och det ledde oss in på Berikning; att tillfredsställa hundens grundläggande behov och instinkter. Berikning kan innefatta att hunden får bära, bädda eller tugga tillräckligt många gånger.

Vi sa adjö till Grupp A och började med de praktiska övningarna.

Idag började vi med en kontaktövning med som i det långa loppet ska hjälpa oss att få en hund som kan se något gott ramla ner framför nosen och inte äta upp det med en gång. Hunden ska lära sig att be om lov. I den här övningen är det extra viktigt att man inte säger nej eller stoppar hunden så att den får tänka själv. Annars kommer den att fortsätta ta sånt man tappar om man inte hinner stoppa den först. När ni kan hålla handen framför hunden utan att behöva använda den för att stoppa hunden så prova att bara tappa och inte hålla emot. Sätt istället handen i för eller foten på det goda om hunden försöker ta det. var tyst och invänta kontakt.

Sen var det dags för Inkallning fas 2. I den här fasen bygger vi på reflexen vi lärt in hos hunden sen sist med en rörelse. Hunden ska nu även röra sig mot oss för att få sin belöning. Det kan tyckas för enkelt för hunden, men det är det som är meningen. Vi ska lära in, inte kräva. Om hunden tycker att det är enkelt så betyder det att han/hon har förstått och att vårt budskap har gått fram vilket gör att vi lättare kan fortsätta till nästa steg i inlärningsprocessen.

Efter inkallningen hade vi berikning, det vardags att se hundarna Bära. Alla hundar har instinkten isig, mer eller mindre. Hundar av raser som använts till att apportera byten av olika slag har det mer i sig än andra. Men alla hundar oavsett ras och ålder kan finna sin uppgift i att bära. Vi kunde se att apportörraserna bar med glädje medan det inte kom riktigt lika naturligt för Samojeden. Vissa hundar föds som apportörer pga människans intensiva avel. Men för de andra handlar det bara om övning, alla hundar kan bära med stolthet och finan mening i uppgiften.
Hussars och mattars uppgift blir att få hundarna att förstå skillnaden i att bära sin egna saker som man också får leka med och bita sönder och sen de föremål som endast är till för att bära.
En bonus med den här övningen är att man får chans att lära in loss på ett bra sätt.

Jag vill ge en till…
Samojedens matte och husse som vet mer om sin ras än de flesta jag träffar som skaffar en polarhund. Det är kul att höra era inlägg och frågor.
Golden retrieverns husse som tar till sig mer och mer för varje pass, en noggrann inlärning som spänner över hela hundens uppväxt ger mer än en snabbinlärning. Ni kommer ändå behöva gå tillbaka en hel del när hunden hamnar i trotsåldern. Och det här känns det som att ni har tagit till er nu.
Labradorens matte som är superduktig på att komma på egna lösningar när en övning inte riktigt fungerar.
Den portugisiska vattenhundens matte som idag verkade mer avslappnad, jag tror att det är bra för er hund att inte hela familjen är med på passen.
Tollarens matte och husse som vågar fråga och som ger mig tankeställare. Lillmatten som är så oerhört duktig på övningarna och som även hon frågar när hon undrar.

Ett tips till…
Samojedens familj: kom ihåg vad jag sa om att lägga in en signal för att dra så att hunden lär sig skilja på när den får och när den inte får.
Golden retrieverns lillmatte: ha tålamod, lär inte in allt för fort för då fastnar det inte. Du har mer än 1½ år kvar innan hunden blir vuxen. Använd hela den perioden för uppfostran och inlärning.
Labradorens mattar när det gäller koppelträning: hjälp mig komma ihåg att ni ska stanna kvar några min nästa pass så ska jag visa er ett hjälpmedel som ni kan ha användning för i vinter.
Den portugisiska vattenhundens matte: fokusera på att belöna när din hund tar kontakt med dig istället för att pocka på hundens uppmärksamhet. Och ta med en ordentlig lina nästa pass, den ska vara minst 15 meter lång. När han har blivit könsmogen kommer du behöva en på 25, så det kan vara smart att investera i det direkt.
Tollarens matte och husse: fortsätt som ni gör och kom ihåg vad vi pratade om när det gällde mat och motion.

Vi ses den 19 september!