Valpkurs 1 Hösten 2010, pass 6 Grupp B

Söndag 3 oktober kl. 10:45
Väder: helt ok, soligt och skönt.

Närvarande:
Samojed, tikvalp
Labrador retriever, hanvalp
Golden retriever, hanvalp
Nova scotia duck tolling retriever, hanvalp (Tollare)
Portugisisk vattenhund, hanvalp (Vattenhund)
Blandras, hanvalp

Vi började som vanligt med Hundspråk. Idag släppte vi ihop alla valpar tillsammans så det fick själva välja vem de ville leka med. Samojeden sprang emellan och verkade mest vilja ha koll på allt innan hon gav sig in i lek med den amerikanska bulldoggen, labradoren och den portugisiska vattenhunden.Tollaren lekte med blandrasen och ibland kom samojeden med där med. Golden retrievern valde sin favorit ridgebacken. Den portugisiska vattenhunden var också intresserad av blandrasen och tollaren. (Se bilder nedan).

10

Idag på teorin gick jag igenom Förebyggande hälsovård. Jag gick igenom en lista på sånt man bör ha koll på på sin hund, t.ex. analsäckarna och munslemhinnor. Teorin avslutades med att jag genom att känna igenom alla valpar visade vad man ska ha koll på och hur man kan göra för att valpen inte ska tycka hanteringen är obehaglig. T.ex. fick mattar och hussar hålla en godis i höjd med mitt huvud så att jag kunde se hundens ögon ordentligt. Och när jag kollade på tandköttet fick de nagga på en godbit samtidigt. Sånt hör måste övas iaf en gång i veckan så att hunden finner det lika behagligt även när den utvecklat sin kroppszon. Bli inte förvånade om er hund då undslipper något morr eller två och tänk på att då göra det ännu mer till hundens fördel att bli hanterad så att ni inte tappar hundens förtroende.

Först började vi med inkallningen. Den här gången gick vi igenom en lekövning som man kan ha i rockärmen när hunden är lite för upptagen för att komma på inkallning. Vid såna tillfällen är det bättre att leka in hunden än att tjata ut inkallningssignalen så att den släcks ut.

Därefter gick vi igenom Häråt. Detta är och ska vara ett alternativ till att kalla in hunden. När man är ute på promenad är det bra om man tar för vana att använda olika signaler när man kommunicerar med sin hund och inte bara kallar in den. Det blir roligare för både hund och hundägare och risken blir mindre att hunden tröttnar på att komma in.

Vi avslutade passet med en kontaktövning. Denna kontaktövning var en påbyggnad på kontaktövningen förra veckan. Förra veckan använde vi lek som belöning och började jobba på hundens på-och-av-knapp. Idag delades hundarna upp två och två och fick leka med varandra som belöning. Vi lär hunden att det är ok att matte/husse bryter in emellanåt, att leken inte är slut därför och hur han/hon ska få leken att starta igen. Kommer alla ihåg hur ni skulle göra när leken väl var slut för att inte få ifrån med en hyperaktiv/frustrerad hund?



Jag vill ge en guldstjärna till…
Samojedens matte som alltid ställer så bra frågor och som alltid tar chansen att ställa de.
Labradorens mattar som verkligen nyttjar tiden med mig som finns på bästa sätt för de och deras hund.
Goldenvalpens lillmatte som är oerhört bra på att känna av sin hund, när han har tröttnat, vad som är roligt etc.
Tollarens matte och husse som engagerar sin dotter i alla övningar och dessutom på ett roligt inte allt för krävande sätt. Precis så ska en relation mellan barn och hund byggas upp.
Vattenhundens matte som ar blivit jätteduktig på att lek med sin valp.
Blandrasens matte som idag ställde väldigt bra frågor under och i samband med teorin.

Glöm inte meddela mig hur ni vill göra med Valpkurs fortsättning där vi fokuserar på skvallerträning.

Vi ses den 10 oktober!

Valpkurs 1 Hösten 2010, pass 5 grupp B

Söndag 26 september kl. 10:45
Väder: helt ok.

Närvarande:
Samojed, tikvalp
Labrador retriever, hanvalp
Golden retriever, hanvalp
Nova scotia duck tolling retriever, hanvalp (Tollare)
Portugisisk vattenhund, hanvalp (Vattenhund)
Blandras, hanvalp

Vi började som vanligt med Hundspråk. Idag blev det åter igen stora grupper. Labrador retrievern och den Portugisiska vattenhunden fick leka med ambullen och ridgebacken från grupp A. Golden retrievern fick åter chans att leka med Tollaren, även Samojeden hängde på i den gruppen. Blandrasvalpen kom lite senare och efter att ha hälsat på sheltien lekte han med Samojeden.
Förra veckan var den ridgebacken som tillsammans med goldenvalpen orsakade tandlossning och bloddroppar, denna gång var det ambullen som fick en röd fläck i sin vita päls av labradoren som tappade en tand i lek. Det är sånt som händer när valpar leker.

Idag på teorin gick jag igenom Lyckan att vara fri, om hur viktigt det är att redan när hunden är valp träna den att vara lös. Jag pratade om att ha hunden i lina och valet av sådan sam hur man senare ska fasa ut användandet av lina.

Vi började passet med en kontaktövning. Denna kontaktövning har två syften: det första är att vi nu ska övergå allt mer från enbart godisbelöningar till andra typer av belöningar och den andra är att arbeta på hundens av-och-på-knapp så att vi vänjer hunden vid att varva ner istället för att bli frustrerad när en aktivitet avslutats.

Sen var det dags för Inkallning fas 4. I den här fasen bygger vi vidare på reflexen vi lärde in hos hunden sist att röra sig emot oss när vi kallar under tiden den är distraherad. Idag la vi till lite större avstånd genom att börja arbeta med lina. Hundägarnas uppgift var att ta reda på vad som betyder mest för om deras hund ska komma på inkallning eller inte: är det avståndet eller graden av störningar?

Sist men inte minst var det åter igen dags för Stanna kvar. Här fortsatte vi arbetet med att få valparna trygga i att vara kvar på en plats. Flera av valpägarna kunde idag börja satsa på mål 2 vilket var riktigt kul att se.

Jag vill ge en guldstjärna till…
Samojedens lillmatte som verkligen hade tränat hemma, jag blev oerhört glad att se hur tryggt valpen satt kvar under stanna kvar.
Labradorens lillmatte som hela tiden bytte belöningsföremål för att upprätthålla valpens motivation.
Goldenvalpens lillmatte som rörde lite mer på sig idag så att det börjar bli kul för valpen att komma. Det märks också att de jobbat med visselpipan hemma.
Tollarens matte och husse som kämpade tappert med linan och lillmatte som var oerhört innovativ när det gällde belöningarna under generalen och inkallningen.
Vattenhundens husse som ställde många bra frågor om linan och övningarna så att allt skulle gå rätt till.
Blandrasens matte som själv insåg att det där med att vara kvar på en plats är något de får jobba med och lillmatten som var oerhört duktig på att ta instruktioner och att belöna med lek.

Ett tips till…
Alla deltagarna: ha tålamod, låt hunden tänka själv och kom ihåg att en gång är ingen gång...

Vi ses den 3 oktober!

Valpkurs 1 Hösten 2010, pass 4 Grupp B

Söndag 19 september kl. 10:45
Väder: helt ok.

Närvarande:
Samojed, tikvalp
Labrador, hanvalp
Golden retriever, hanvalp
Nova scotia duck tolling rertriever, hanvalp (Tollare)
Blandras, hanvalp

Frånvarande var Portugisisk vattenhund, hanvalp men vi träffar honom igen nästa söndag.

Först var det som vanligt dags för Hundspråk. Idag blev det åter igen stora grupper. Labradoren och Samojeden fick leka med den amerikanska bulldoggen från grupp A. De andra utgjorde tillsammans en större grupp så det blev Golden retrievern, Tollaren och den lilla Blandrasen med ridgebacken och cavalieren från Grupp A.
En del av valparna börjar tuffa till sig nu när de lärt känna de andra, medan andra har dämpats lite och lärt sig att ta hänsyn. Jag kan gladeligen säga att alla valpar utvecklas åt rätt håll.
Det man måste hålla i minnet är att alla valparna är av olika ras och vissa är helt enkelt tuffare än andra och kommer alltid att vara det.

Idag på teorin gick jag igenom Chock, något som jag anser att alla valpägare bör ha kännedom om och kunna upptäcka och veta om att det går att behandla. Om man är med vid chocken så kan man följa instruktionerna jag skrivit ner, om man bara ser symptomen på sin hund men inte vet vad som har hänt är det bättre att kontakt med en instruktör eller hundpsykolog. Skotträdda hundar har varit med om en chock som inte blivit behandlad.

Vi inledde de praktiska övningarna med en följsamhetsövning. Den här övningen är menad att användas på promenad när man går förbi t.ex. högljudda flaxande barn, cyklar eller joggare i hög fart. Detta för att förebygga att hunden lär sig själv att jaga joggare, cyklar, bilar etc. är kul.

Sen var det dags för Inkallning fas 3. I den här fasen bygger vi vidare på reflexen vi lärde in hos hunden sist att röra sig emot oss när vi kallar. Detta gör vi genom att lägga till lätt störning på så vis att vi väntar tills hunden är lätt-lagom distraherad och sen kallar vi in. Det svåraste här är att få tillfälle att kalla eftersom att hundarna snabbt lär sig ha fokus på godbiten som väntar. Man kan då hålla händerna gömda eller t o m tomma och inte ta fram belöningen förrän hunden nått fram helt.
Det här är en viktig fas att komma tillbaka till när hunden nått slyngelåldern. Om hunden inte lyssnar på inkallning då så har man hunden i koppel och testar detta, funkar det inte? Nej hur ska vi då kunna förvänta oss att hunden lyssnar på långt avstånd? Då kan man behöva först repetera fas 2 och sen fas och utröna vilka störningar som blir för mycket för hunden.

Sist men inte minst var det dags för Stanna kvar. Här börjar vi med att få valparna trygga i att vara kvar på en plats. Något av det svåraste för mattar och hussar är att bedöma hur långt bort från hunden de ska gå och hur snabbt de ska öka avståndet. Sen gäller det ju också att man inte råkar locka hunden att komma till en i förtid genom att råka hålla fram belöningen för tidigt. När vi ber hunden stanna kvar på en plats så menar vi till dess att vi kommer tillbaka, det här ska inte förväxlas med att be hunden vänta på en plats till dess att vi kallar in den. I sådana fall är det bättre att använda just vänta som ska betyda i princip ”stanna där tills jag ber dig om något annat”. (Vänta går vi igenom på fortsättningskursen när vi har mer fokus på just avståndslydnad.)

Jag vill ge en guldstjärna till…
Samojedens lillmatte som tränade Stanna kvar superbra. Det är helt rätt att tänka i så pass små steg som du gjorde. Om man är tydlig med hunden från början och hjälper den att förstå så kommer det gå jättebra sen för att hunden fått chans att bli så pass trygg som du hjälper henne att bli.
Labradorens mattar som ska köpa nytt koppel till sin hund, jag tror att det är absolut rätt. Han behöver större yta att röra sig på, han är ju en valp med aptit på livet.
Golden retrieverns matte som tränar mycket hemma, och vad jag kan se på rätt sätt också.
Tollarens matte och husse som själva frågade mig om följsamhetsövningen kunde användas i de situationer de behöver hjälp med. Fritänkande är underbart. Och det är skönt att det alltid är någon om nickar igenkännande på teorin.
Blandrasens matte som själv kom på att om hon belönar på marken hindrar hon hunden från att hoppa upp på henne.

Ett tips till…
Samojedens lillmatte: En lugn attityd ger en lugn hund. Tänk efter före som du gjorde i Stanna kvar i allt du gör så kommer du att uppfostra en underbar hund.
Labradorens mattar: Fortsätt att odla era egna idéer, allt jag hört hittills är helt rätt tänkt.
Golden retrieverns matte: Tänk på vad som motiverar er hund. Han lyssnar bättre på visselpipan nu när ni belönat den mer, fortsätt att vara en resurs för din hund så att han väljer dig. Genom att belöningsträna hunden när den är valp och unghund får du en följsam, uppmärksam och lättränad hund att arbeta med senare.
Tollarens matte och husse: Om er valp inte blir ”bättre” av foderomställningen så överväg att kolla hans sköldkörtel hos veterinären.
Blandrasens matte: Tänk såhär ”Belöna hunden när han är där du vill att han ska vara”, t.ex. med alla fyra tassar på marken.

Vi ses den 26 september!
Ta med lina då allihopa!

Valpkurs 1 Hösten 2010, pass 3 Grupp B

Söndag 12 september kl. 10:45
Väder: Solsken.

Närvarande:
Samojed, tikvalp
Labrador, hanvalp
Golden retriever, hanvalp
Nova scotia duck tolling retriever (Tollare), hanvalp
Portugisisk vattenhund, hanvalp

Frånvarande var Chihuahua/dansk svensk gårdshund/chinese crested powder puff (Blandras), hanvalp p.g.a. resa.

När alla hade kommit delade jag in valparna och deras ägare i grupper – det var dags för Hundspråk! Den här gången kände jag att valparna var redo att leka i lite större grupper.

Samojeden fick leka med Tollaren och även med Ridgebacken från Grupp A. Efter en stund kom sheltien från Grupp A och gjorde de sällskap tillsammans med Cavalieren från grupp A. Samojeden var den som drogs mest till sheltien, båda har ett stort behov av att springa och röra sig över lite större ytor när de leker. Det är bra att låta såna hundar leka, speciellt bra är det att låta Samojeder och andra polarhundar leka med hundar som vill bli jagade så att de får lära sig vad som händer när den jagade vill avsluta leken. Man ska alltså låta valparna avsluta en jaktlek på egen hand så att de lär sig hur det går till och vad som händer. Kliver man emellan i förtid och avslutar leken åt valparna så blir det fel inför framtiden.
Tollaren och ridgebacken blev lite sura på varandra när ridgebacken började bli trött. Det är ett tecken på 1) att den hunden som var framåt behöver få leka mera med hundar som tröttnar först och få lära sig hur den avslutar leken på ett hänsynsfullt sätt och 2) att mattar och hussar kan behöva vägledning i hur de ska stötta sina valpar i en sådan situation för att förhindra konflikt. Det är något som jag tar med mig inför nästa pass.
Labradoren fick leka med både Golden retrievern och den Portugisiska vattenhunden. Och det såg ofta ut som att den portugisiska vattenhunden agerade hejaklack snarare än deltog i själva leken. Många hundar som älskar att skälla och ”mullra” intar den rollen när hundar leker i grupp. Och det är inte bara viktigt för den skällande hunden att få lära sig att ”heja” på rätt sätt och vad som händer om man hetsar på för mycket utan lika viktigt för de hundar som blir hejade på att lära sig att sånt är ok och hur de ska hantera det om hejandet blir för mycket.
Matte och husse till den portugisiska vattenhunden kommer att få jobba mycket på att vara roliga och motivera sin hund i deras riktning, så fort det blev en paus i lekandet tittade han åt nästa håll och letade något att göra på egen hand.

Idag på teorin gick jag igenom Vila & aktivering som inkluderade hur mycket hundar bör vila resp. vara i rörelse samt hur man ska tänka när det gäller valpar och promenader/motion. Jag blev glad över att få lite frågor det här passet – mer sånt! Sedan gick jag igenom Felstimulering. Ett begrepp som kompletterar diskussionen om över- och understimulering av hunden. Och det ledde oss in på Berikning; att tillfredsställa hundens grundläggande behov och instinkter. Berikning kan innefatta att hunden får bära, bädda eller tugga tillräckligt många gånger.

Vi sa adjö till Grupp A och började med de praktiska övningarna.

Idag började vi med en kontaktövning med som i det långa loppet ska hjälpa oss att få en hund som kan se något gott ramla ner framför nosen och inte äta upp det med en gång. Hunden ska lära sig att be om lov. I den här övningen är det extra viktigt att man inte säger nej eller stoppar hunden så att den får tänka själv. Annars kommer den att fortsätta ta sånt man tappar om man inte hinner stoppa den först. När ni kan hålla handen framför hunden utan att behöva använda den för att stoppa hunden så prova att bara tappa och inte hålla emot. Sätt istället handen i för eller foten på det goda om hunden försöker ta det. var tyst och invänta kontakt.

Sen var det dags för Inkallning fas 2. I den här fasen bygger vi på reflexen vi lärt in hos hunden sen sist med en rörelse. Hunden ska nu även röra sig mot oss för att få sin belöning. Det kan tyckas för enkelt för hunden, men det är det som är meningen. Vi ska lära in, inte kräva. Om hunden tycker att det är enkelt så betyder det att han/hon har förstått och att vårt budskap har gått fram vilket gör att vi lättare kan fortsätta till nästa steg i inlärningsprocessen.

Efter inkallningen hade vi berikning, det vardags att se hundarna Bära. Alla hundar har instinkten isig, mer eller mindre. Hundar av raser som använts till att apportera byten av olika slag har det mer i sig än andra. Men alla hundar oavsett ras och ålder kan finna sin uppgift i att bära. Vi kunde se att apportörraserna bar med glädje medan det inte kom riktigt lika naturligt för Samojeden. Vissa hundar föds som apportörer pga människans intensiva avel. Men för de andra handlar det bara om övning, alla hundar kan bära med stolthet och finan mening i uppgiften.
Hussars och mattars uppgift blir att få hundarna att förstå skillnaden i att bära sin egna saker som man också får leka med och bita sönder och sen de föremål som endast är till för att bära.
En bonus med den här övningen är att man får chans att lära in loss på ett bra sätt.

Jag vill ge en till…
Samojedens matte och husse som vet mer om sin ras än de flesta jag träffar som skaffar en polarhund. Det är kul att höra era inlägg och frågor.
Golden retrieverns husse som tar till sig mer och mer för varje pass, en noggrann inlärning som spänner över hela hundens uppväxt ger mer än en snabbinlärning. Ni kommer ändå behöva gå tillbaka en hel del när hunden hamnar i trotsåldern. Och det här känns det som att ni har tagit till er nu.
Labradorens matte som är superduktig på att komma på egna lösningar när en övning inte riktigt fungerar.
Den portugisiska vattenhundens matte som idag verkade mer avslappnad, jag tror att det är bra för er hund att inte hela familjen är med på passen.
Tollarens matte och husse som vågar fråga och som ger mig tankeställare. Lillmatten som är så oerhört duktig på övningarna och som även hon frågar när hon undrar.

Ett tips till…
Samojedens familj: kom ihåg vad jag sa om att lägga in en signal för att dra så att hunden lär sig skilja på när den får och när den inte får.
Golden retrieverns lillmatte: ha tålamod, lär inte in allt för fort för då fastnar det inte. Du har mer än 1½ år kvar innan hunden blir vuxen. Använd hela den perioden för uppfostran och inlärning.
Labradorens mattar när det gäller koppelträning: hjälp mig komma ihåg att ni ska stanna kvar några min nästa pass så ska jag visa er ett hjälpmedel som ni kan ha användning för i vinter.
Den portugisiska vattenhundens matte: fokusera på att belöna när din hund tar kontakt med dig istället för att pocka på hundens uppmärksamhet. Och ta med en ordentlig lina nästa pass, den ska vara minst 15 meter lång. När han har blivit könsmogen kommer du behöva en på 25, så det kan vara smart att investera i det direkt.
Tollarens matte och husse: fortsätt som ni gör och kom ihåg vad vi pratade om när det gällde mat och motion.

Vi ses den 19 september!

Valpkurs 1 Hösten 2010, pass 2 Grupp B

Söndag 29 augusti kl. 10:45
Väder: Solsken, men kyligt på ett höstigt sätt.

Närvarande:
Samojed, tikvalp
Labrador, hanvalp
Golden retriever, hanvalp
Nova scotia duck tolling retriever (Tollare), hanvalp
Portugisisk vattenhund, hanvalp
Chihuahua/dansk svensk gårdshund/chinese crested powder puff (Blandras), hanvalp

(Tillsammans med Grupp A: Shelti, Am. Bulldogg, Cavalier king charles spaniel & Blandisvalp.)

När alla hade kommit delade jag in valparna och deras ägare i grupper – det var dags för Hundspråk!

Samojeden fick idag leka med Tollaren som verkade mycket piggare och med på noterna den här gången. Kanske var han försiktigt första passet och tog det säkra före det osäkra genom att välja låg profil? Jag hade lagt märke till att de drogs till varandra första passet och vilel nu göra de till viljes.
Labradoren parade jag ihop med den Amerikanska bulldoggen, dels med tanke på att de var ungefär jämgamla och dels för att jag har erfarenhet av att denna kombination kan fungera bra i lek.
Golden retrievern fick idag leka med den energiska Blandrasvalpen och det tycktes som en bra kombination. Båda använde sina munnar mycket och blandrasvalpen fick lära sig brottas och inte bara springa runt i cirklar, även om han gjorde det en hel del ändå.
Den portugisiska vattenhunden parade jag ihop med sheltien i grupp A, mycket eftersom att de verkade så nyfikna på varandra första passet och för att båda raserna tycker om att spring och täcka stora ytor när de leker. Men sheltien tyckte att vattenhunden var lite för stor och läskig ibland så vattenhunden fick uppleva att när man är för enträgen då får man tydligen inte vara med i leken. Sheltien sökte upp sin gamla kompis från förra passet istället…

Labradoren blir ifattjagad av den amerikanska bulldoggen och de har hur kul som helst!

Det är samojeden som är överst och Tollaren som ligger på rygg i en brottningsmatch.

Blandrasvalpen leker med Goldenvalpen och det går vilt till!

Den portugisiska vattenhunden väntar på att
lekkompisen ska släppas lös så att leken kan börja.

En del i att lära sig leka med andra hundar av andra raser är att få uppleva konsekvenserna av att vara för hårdhänt eller för framfusig. Som vattenhunden, han lekte lite för häftigt – då stack kompisen sin kos. Och som jag berättade för matten är det då viktigt att man han lär sig att varva ner och släppa leken istället för att bli frustrerad och blockerad. När sen hunden varvat ner ett snäpp, då får matte en chans att visa att kompisar inte är allt och det är dags för henne att ta över och avleda hunden därifrån.

Idag på teorin gick jag igenom lite Hundspråk. Jag pratade om dofter och kroppssignaler men framför allt Språkbilden – hela bilden av vad hunden egentligen vill ha sagt. Jag pratade rasskillnader och påtvingade begräsningar (t.ex. koppel). Men det allra viktigaste som jag pratade om idag var kroppszonen och hur viktigt det är att värna om den mittersta av de tre aggressionsstegen. Den första kanske vi inte alltid hinner uppfatta, den andra hör vi och den tredje vill vi undvika att hunden ska behöva ta till.

Vi sa adjö till Grupp A och började med de praktiska övningarna.

Idag började vi med en kontaktövning med vilken vi vill ta bort hundens fokus från händerna. D v s vi belönar inte med godiset i våra händer. Det vi också får gratis är att valpen vänjer sig vid att någon lutar sig över honom/henne. För hundar kan både ögonkontakt och att en människa lutar sig över tolkas som hotfulla beteenden. Valpar som inte har någon kroppszon ännu går fortfarande med på detta typ av beteende, och när könsmognaden slår till är det bra om hunden har positiva erfarenheter istället för obefintliga så att den inte kan dra egna slutsatser grundade på ren och skär instinkt.

Sen var det dags för inkallning. Det vi gjorde idag var att vi betingade det ord/ljud ägarna vill ska fungera som inkallningssignal. Alltså det ord som för hunden ska betyda ”kom hit med en gång”. Det enda vi gjorde idag var alltså att lära valpen vilket ord eller vilken vissling med pipan som den ska lära sig lyssna efter. Inget annat, nästa pass går vi vidare och lägger till rörelse.
Jag vet att det är svårt att inte ställa krav på sin hund, speciellt när man vet att ”den lyssnar bra på det här hemma”, men det är valpar vi har att göra med och då tar man det steg för steg. De ska ju lära sig för livet.

Efter inkallningen hade vi koppelträning. Vi använde oss av mat för att motivera hunden att vilja gå framåt. Poängen var att simulera en situation där hunden hittar något som den vill fram till och är beredd att dra matte eller husse med på färden. Detta är alltså en förebyggande övning. Den fungerade riktigt bra för alla deltagande. På hemmaplan kan man sen använda sig av andra saker för att motivera sin hund att dra framåt och kunna öva detta. Det allra bästa är om hunden hittar något på promenad som man kan använda, eftersom att belöningar som hunden själv får välja oftast är de bästa att utnyttja i sådan här träning. Så se inte hundens envishet som ett irritationsmoment på promenad utan som en chans att öva följsamhet.

Jag vill ge en guldstjärna till…
Samojedens lillmatte som redan det hör passet hade en bättre beslutsamhet när hon höll i sin hund.
Golden retrieverns lillmatte som gör helt rätt i när hon säger nej till sin far när han ställer för höga krav på både henne och hund.
Labradorens mattar för att de är så avslappnade och duktiga på att se sin hunds alla framsteg.
Den portugisiska vattenhundens matte frågar när hon inte förstår eller när något verkar konstigt. Inga frågor är dumma.
Blandrasens matte som tar tillfället i akt och frågar om allt mellan himmel och jord, det är det valpkursen är till för.
Tollarens matte och husse som helt klart valt en ras som passar de; det är alltför många i den här hundvärlden som tar sig vatten över huvudet redan.

Ett tips till…
Samojedens lillmatte: när din hund drar när hon inte ska dra – tänk på isen som kommer i vinter, vill du att hon ska dra omkull dig på den så låt henne dra, om inte så stå på dig.
Golden retrieverns lillmatte: om det är du som ska ha hand om hunden för det mesta, så fortsätt som du gör och följ dina instinkter, lyssna inte på resten av familjen när du vet att du gör rätt.
Labradorens mattar: fortsätt med koppelträningen, och glöm inte att använda båda övningarna i följsamhet som vi nu har gått igenom.
Den portugisiska vattenhundens matte: ge din hund mer frihet, han behöver det. Han behöver en lina på minst 15 meter.
Blandrasens matte: följa mina råd som du fick efter passet och ha tålamod!
Tollarens matte och husse: jag kan se att ni kommer vilja ha er hund mycket lös – satsa på visselpipa till inkallningen.

Vi ses den 5 september!

Valpkurs 1 hösten 2010, pass 1 Grupp B

Söndag 22 augusti kl. 10:45
Väder: Solsken men blåsigt.

Närvarande:
Samojed, tikvalp
Labrador, hanvalp
Golden retriever, hanvalp
Nova scotia duck tolling retriever (Tollare), hanvalp
Portugisisk vattenhund, hanvalp
Chihuahua/dansk svensk gårdshund/chinese crested powder puff (Blandras), hanvalp

(Tillsammans med Grupp A: Shelti, Am. Bulldogg, R. ridgeback & Blandisvalp.)

I den här gruppen kom alla på första passet.

När valparna kom så var grupp A redan i full gång. Vi tog en paus med Grupp A så fick Grupp B komma och hälsa på alla. Det som är roligt att se är att alla genast hälsar på den typ av hund som mest liknar dess egen, som de känner sen tidigare eller som de tror att deras valp ska tycka är ”lagom” läskig. Hur många gick rakt på och introducerade sin valp till den amerikanska bulldoggen t.ex. eller ens Rodeisan ridgebacken? Inte många. Alla har förutfattade meningar vare sig man vill erkänna det eller inte. Och jag hoppas att valpkursen och dess avdelning Hundspråk ska släta ut några av de fördomarna genom att de får kunskap om varandras raser och på så vis släpper ev. spänningar som de kan komma att förmedla till sin hund.

Istället för att börja med teori som var min egentliga plan, så började vi med hundspråk. Jag delade in de tio valparna i par som fick gå iväg och leka på ett lagom avstånd från varandra. Gruppernas sammansättning kommer att variera på varje pass och inom några pass som vi även att öka storleken på grupperna.
Så här första passet så fick de som var så lika som möjligt i typ och språk leka med varandra vilket i den här gruppen innebar att Labradoren fick leka med Golden retrievern. Jag har träffat Blandisvalpen tidigare och så då hur mycket han tycker om att springa i lek och därför fick han leka med Samojeden som jag också vet gärna rör sig över större ytor. Det kunde också vara bra för Samojeden att börja med att leka med en lite mindre hund.
Sedan visste jag att den Portugisiska vattenhunden inte har riktigt samma leksätt som Tollaren men leken gick jättebra förutom att Tollaren blev trött fort och den Portugisiska vattenhunden då gjorde några utflykter till Blandisen i Grupp A som lekte med Sheltin i Grupp A.

Det jag ville att valpägarna skulle göra under valpleken var att helt enkelt observera valparnas leksätt. Vilka beteenden använder valparna sig av för att starta lek? Hur gör de när de tröttnar för att få den andra att förstå det? Finns det några skillnader i leksätten hos de två hundarna och vilken kroppsdel, vilka signaler verkar vara favoriterna?
En del hundar använder mycket mun, en del är högljudda och andra helt tysta. En del vill bli jagade och andra vill brottas. Genom att lära känna sin egen hund och dennes leksätt och även reaktioner på andra hundars sätt att leka så får man den kunskap man behöver för att slippa bli orolig över att de t.ex. ska skada varandra. När valpar får ont, då skriker de.
Man kan också lära sig mycket av sin hund, man kan lära sig hur man själv bäst ska få igång och även avsluta lek. Man kan lära sig hur hårdhänt man kan vara och varför hunden beter sig som den gör.

Men framför allt så behöver valparna lära sig hur de ska leka och bete sig ihop med andra raser så att de inte blir helt förvånade och frustrerade när de träffar en annan hund som är lite annorlunda. En hund som fått leka mycket som valp, på olika sätt, har lättare att även i vuxen ålder anpassa leken efter kompisen.

Fr.o.m. nästa vecka ska jag försöka hinna ta lite bilder under Hundspråk.

Dagens teori innehöll Positiv förstärkning eftersom att det är det vi till 90% arbetar med (de andra 10% utgörs av nonchalans och negativ förstärkning). Och även några småsaker man bör tänka på när man Tränar med en valp.

Efter en paus då vi sa adjö till Grupp A så började vi passet med att betinga ett uppmärksamhetsljud. Valpägarna fick välja ett ljud som de ska använda sig av på promenad för att få hundens uppmärksamhet när denne ”fastnar” vid något, t.ex. en kissfläck eller något annat intressant. Dels är det bra att ha ett ljud som inte går att lägga negativa känslor i, som man kan med ord. Så att när valpen hör ljudet kommer bara de positiva känslorna från betingningen upp och valpen behöver inte reagera på ev. (negativa) känsloyttringar från matte/husse. T.ex. så hörs det inte om man för tillfället skulle vara irriterad. Valpen känner det ändå och behöver ingen påminnelse, speciellt inte när du försöker att få valpen med dig och inte vill att valpen ska tveka att följa dig.
Sedan fick valpägarna en i taget gå slalom och testa detta nya ljud. Det gick bra för allihopa men de flesta har något att tänka på till nästa pass. (Om någon har glömt vad det var så kommentera det här inlägget eller skicka ett mail så får ni de instruktionerna igen.)
Just nu arbetar vi med att befästa reflexmässiga beteenden hos valparna, eftersom att de inte föds följsamma och villiga att följa vår minsta vink. Och framför allt så föds de med förmågan att lära sig stora delar av vårt språk, men de kan inte svenska vid leveransen.

När man ska tala om för valpar vad det är i allt det vi vill att de ska kunna som faktiskt är det vi vill att de ska kunna så är det bra att kunna kommunicera på ett sätt som valpen förstår. Och jag sa ju nyss att valpar inte kan svenska, och då är det svårt att veta vilket av alla beteenden de hann göra när man sa ”duktig hund” som var det som matte blev så glad över. Var det sittandet, skällandet eller tassen som valpen gav när man sagt sitt?
För att kunna kommunicera med sin valp så använder man sig av ett enda ord eller ljud som alltid betyder belöning och som vi framför allt kommer att använda när valpen ska lära sig något nytt. D v s under inlärningsperioden.
Detta ord kallar jag för Bra!-ordet. Man kan också använda en Klicker.
Valpägarna fick betinga detta ord och kommer att få fortsätta det arbetet på hemmaplan under veckan.

När vi sen hade betingat detta ord så var det dags att använda det i en Kontaktövning. Så här i slutet av passet är det bra med en övning som valparna inte behöver göra jättemånga gånger utan där målet är att ägarna ska ha förstått vad jag menar så att de kan lära hunden p hemmaplan sen. Jag gick runt till alla valparna och såg till att alla hade förstått vad jag menade när jag försökte visa övningen innan (utan hund eftersom att min gammeltik låg hemma och sov). Flera valpar tog ögonkontakt på ett sånt sätt att husse/matte hann med att belöna, men det var också flera som var så snabba att hussar och mattar fick svårt att hänga med. Den här övningen gör verkligen att man förstår varför det är bra att ha något att precisera med – i detta fall vårat Bra!-ord. Kontaktövningen vill jag att alla arbetar med till nästa pass. Träningsläxa över detta kommer via e-post under dagen.

Efter passet hjälpte jag en familj att klippa klor på valpen, något som vi kommer att gå igenom ungefär i mitten av kursen då vi under teorin har Hantering och Häslovård.

Jag vill ge en guldstjärna till…
Samojedens familj som verkar väl påläst om sin ras och som också accepterar att man t.ex. inte kan räkna med att kunna släppa en polarhund lös. Förhoppningsvis kommer inte just deras hund att utveckla någon stark jaktinstinkt men den kommer att behöva dra.
Golden retrieverns familj för att de redan på hemmaplan har börjat så smått med ögonkontakt och för att de utan knussel gått med på att byta ut det förbjudna retrieverkopplet till nästa pass.
Labradorens lillmatte för att hon lyssnar och tar till sig och jag hoppas att den här kursen ska få henne att slappna av lite när hon håller i sin hund.
Tollarens matte för hennes entusiasm och positiva energi. Allt det kommer vara till stor hjälp under uppfostran av valpen.
Den portugisiska vattenhundens matte och husse för att de ser allt det som jag ser, det är inte alla som gör det.
Blandrasens matte för att hon litar på sin hund och i de situationer hon inte riktigt gör det än, ändå är villig att försöka.

Jag märkte under dagens kurs att några höll på med vad jag kallar för ”Cesar Milan-fasoner”. Nu ska jag bortse från mina åsikter om den mannen och bara säga detta: Jag vill att alla valpägare tänker på att Cesar Milan tar emot problemhundar som annars skulle ha avlivats. M a o hundar som ofta kräver ganska drastiska metoder och en fast hand utöver vad den vanliga familjehunden behöver. Inget av det som visas på TV passar för uppfostran av valpar. Valpar behöver utrymme och möjlighet att utforska världen så att de vet vad de har att förvänta och inte blir osäkra, rädda individer.

Apropå det här med regn, så är det mer korrekta svaret att om det regnar så gör vi övningarna, låter valparna leka en stund och spar teorin till dess att vädret tillåter oss att sitta ner. Men jag bestämmer när vi spar teorin så förbered er alltid på att vi kommer att ha teori.

Till nästa pass vill jag att de som vill använda klicker tar med sig en sån och att alla tar med sig mjukt och hårt godis i en härlig blandning. Glöm inte visselpipan till inkallningen för er som vill ha det: det är att rekommendera för de flesta men framför allt för vattenhunden och samojeden.

Vi ses den 29 augusti!