Valpkurs 1 Hösten 2010, pass 4 Grupp B

Söndag 19 september kl. 10:45
Väder: helt ok.

Närvarande:
Samojed, tikvalp
Labrador, hanvalp
Golden retriever, hanvalp
Nova scotia duck tolling rertriever, hanvalp (Tollare)
Blandras, hanvalp

Frånvarande var Portugisisk vattenhund, hanvalp men vi träffar honom igen nästa söndag.

Först var det som vanligt dags för Hundspråk. Idag blev det åter igen stora grupper. Labradoren och Samojeden fick leka med den amerikanska bulldoggen från grupp A. De andra utgjorde tillsammans en större grupp så det blev Golden retrievern, Tollaren och den lilla Blandrasen med ridgebacken och cavalieren från Grupp A.
En del av valparna börjar tuffa till sig nu när de lärt känna de andra, medan andra har dämpats lite och lärt sig att ta hänsyn. Jag kan gladeligen säga att alla valpar utvecklas åt rätt håll.
Det man måste hålla i minnet är att alla valparna är av olika ras och vissa är helt enkelt tuffare än andra och kommer alltid att vara det.

Idag på teorin gick jag igenom Chock, något som jag anser att alla valpägare bör ha kännedom om och kunna upptäcka och veta om att det går att behandla. Om man är med vid chocken så kan man följa instruktionerna jag skrivit ner, om man bara ser symptomen på sin hund men inte vet vad som har hänt är det bättre att kontakt med en instruktör eller hundpsykolog. Skotträdda hundar har varit med om en chock som inte blivit behandlad.

Vi inledde de praktiska övningarna med en följsamhetsövning. Den här övningen är menad att användas på promenad när man går förbi t.ex. högljudda flaxande barn, cyklar eller joggare i hög fart. Detta för att förebygga att hunden lär sig själv att jaga joggare, cyklar, bilar etc. är kul.

Sen var det dags för Inkallning fas 3. I den här fasen bygger vi vidare på reflexen vi lärde in hos hunden sist att röra sig emot oss när vi kallar. Detta gör vi genom att lägga till lätt störning på så vis att vi väntar tills hunden är lätt-lagom distraherad och sen kallar vi in. Det svåraste här är att få tillfälle att kalla eftersom att hundarna snabbt lär sig ha fokus på godbiten som väntar. Man kan då hålla händerna gömda eller t o m tomma och inte ta fram belöningen förrän hunden nått fram helt.
Det här är en viktig fas att komma tillbaka till när hunden nått slyngelåldern. Om hunden inte lyssnar på inkallning då så har man hunden i koppel och testar detta, funkar det inte? Nej hur ska vi då kunna förvänta oss att hunden lyssnar på långt avstånd? Då kan man behöva först repetera fas 2 och sen fas och utröna vilka störningar som blir för mycket för hunden.

Sist men inte minst var det dags för Stanna kvar. Här börjar vi med att få valparna trygga i att vara kvar på en plats. Något av det svåraste för mattar och hussar är att bedöma hur långt bort från hunden de ska gå och hur snabbt de ska öka avståndet. Sen gäller det ju också att man inte råkar locka hunden att komma till en i förtid genom att råka hålla fram belöningen för tidigt. När vi ber hunden stanna kvar på en plats så menar vi till dess att vi kommer tillbaka, det här ska inte förväxlas med att be hunden vänta på en plats till dess att vi kallar in den. I sådana fall är det bättre att använda just vänta som ska betyda i princip ”stanna där tills jag ber dig om något annat”. (Vänta går vi igenom på fortsättningskursen när vi har mer fokus på just avståndslydnad.)

Jag vill ge en guldstjärna till…
Samojedens lillmatte som tränade Stanna kvar superbra. Det är helt rätt att tänka i så pass små steg som du gjorde. Om man är tydlig med hunden från början och hjälper den att förstå så kommer det gå jättebra sen för att hunden fått chans att bli så pass trygg som du hjälper henne att bli.
Labradorens mattar som ska köpa nytt koppel till sin hund, jag tror att det är absolut rätt. Han behöver större yta att röra sig på, han är ju en valp med aptit på livet.
Golden retrieverns matte som tränar mycket hemma, och vad jag kan se på rätt sätt också.
Tollarens matte och husse som själva frågade mig om följsamhetsövningen kunde användas i de situationer de behöver hjälp med. Fritänkande är underbart. Och det är skönt att det alltid är någon om nickar igenkännande på teorin.
Blandrasens matte som själv kom på att om hon belönar på marken hindrar hon hunden från att hoppa upp på henne.

Ett tips till…
Samojedens lillmatte: En lugn attityd ger en lugn hund. Tänk efter före som du gjorde i Stanna kvar i allt du gör så kommer du att uppfostra en underbar hund.
Labradorens mattar: Fortsätt att odla era egna idéer, allt jag hört hittills är helt rätt tänkt.
Golden retrieverns matte: Tänk på vad som motiverar er hund. Han lyssnar bättre på visselpipan nu när ni belönat den mer, fortsätt att vara en resurs för din hund så att han väljer dig. Genom att belöningsträna hunden när den är valp och unghund får du en följsam, uppmärksam och lättränad hund att arbeta med senare.
Tollarens matte och husse: Om er valp inte blir ”bättre” av foderomställningen så överväg att kolla hans sköldkörtel hos veterinären.
Blandrasens matte: Tänk såhär ”Belöna hunden när han är där du vill att han ska vara”, t.ex. med alla fyra tassar på marken.

Vi ses den 26 september!
Ta med lina då allihopa!