Visar inlägg med etikett Kamphund. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Kamphund. Visa alla inlägg

fredag 17 september 2010

Den positiva relationen, fjärde passet

16 september kl. 18:30
Väder: uppehåll, tack och lov.

Närvarande:
Staffe, tik 2 år
Border collie/collie, hanhund 13 mån (collieblandning)
Pinscher, tik 15 mån
Kungspudel/Golden, hanhund 2 år (blandras, fast egentligen en ”godkänd” deisgnerdog-ras i t.ex. tyskland och USA och kallas då för Groodle)
Boxador, tik 1 år
Softcoated wheaten terrier, hanhund 7 månader

Frånvarande på dagens kurs var Shetland sheepdog, hanhund 8 mån (sheltie) p.g.a. sjuk matte. Idag hade jag med mig en chihuahua, hanhund på 3 år. Han kommer bo hos mig till sista oktober och kommer således att få följa med på alla resterande passen på kursen.

På dagens pass var det dags för en gemensam promenad.

Promenaden hade flera syften: 1) att jag skulle få se hur ägarna är med sina hundar i en annan miljö och situation än den ängen vi ses på varje annat pass. 2) att hundarna skulle få träna på att gå i grupp utan att hälsa och leka med varandra. Hundar kanske går jättefint på hemmaplan, i så fall ger en promenad som denna bra störning för koppel- och kontaktträning.

Innan vi gav oss iväg gick jag snabbt igenom några övningar som man kan ha nytta av på en promenad med sin hund.

Först påminde jag deltagarna om övningen i uppmärksamhetsljud från andra passet. Jag ville att de skulle använda ljudet i det syfte vi gått igenom när hunden fastnade bakom vid t.ex. en doft och matte/husse vill ha med hunden. Av de 6 deltagarna såg jag 4 av de använda sig av ljudet konsekvent och en som gjorde det ibland (jag hörde naturligtvis inte allas ljud, men kroppsspråket hos folk säger en hel del).

När hunden drar framåt är det viktigt att man bryter hundens fokus och sedan avleder så att hunden inte fortfarande är fast i att dra framåt. T ex, om man stannar och väntar på lugn hos en hund som drar mycket, speciellt i grupp, så uppfattar hunden det lätt som en kedja lugn-dra-lugn-dra-lugn-dra osv. Det vi vill göra är att bryta denna kedja och gärna variera avledningarna så att hunden inte fastnar i en ny kedja.
Så när man stannar kan man leda hunden tillbaka i U-svängen. En övning som de flesta använder sig av vid inkallning. Och det faktum att hunden kan applicera detta på flera olika situationer gör att kunskapen fastnar lättare.
Man kan också använda sig av Inkallning fas två (från andra passet) där vi kallar in hunden och backar med hunden tills han/hon kommer tillbaka till oss.

Något som jag inte behövde gå igenom var Runt, d v s att lära hunden att gå runt föremål på promenaden som den hamnat på fel sida om, t.ex. ett träd eller en lyktstolpe.

Under promenaden ville jag också att deltagarna skulle förstärka signalen Stanna genom att ge signalen varje gång de var tvungna att stanna, t.ex. för att hunden framför stannat eller för att det var ett övergångställe. Jag hörde klick från några håll vilket gjorde mig glad. Ta åt er ni som vet att ni använde er av Stanna.

Under promenaden fick jag ju chans att se hur ni är med era hundar i en sån här (pressad?) situation. Alla var inte fullt bekväma med att låta hunden få utrymme att strosa. Wheatenägarna berättade att hemma hos de där deras hund har utrymme att springa lös mycket så är koppel bara något som används vid förflyttning från A-B. Collieblandningens matte höll sin hund kort hela vägen vilket jag inte riktigt gillade men förstår. En hund av denna typ vill ju ha koll på allt och alla och gärna röra sig fram och tillbaka och runt och är inte riktigt gjord för att gå i koppel. Sen berättade matten efter promenaden att de inte hunnit ut och röra på sig så mycket som de brukar så han var en aning uppspelt och inte direkt upplagd för den här typen av promenad. Dessutom var han riktigt kär i staffetiken som ska börja löpa snart, stackarn, det var verkligen inte hans dag idag.
Staffematten jobbade duktigt på att vara konsekvent under promenaden och eftersom att hennes hund drog så enormt att hon nästan hamnade på efterkälken fick hon (när vi stannade för ”ommöblering”) gå längre fram vilket såg ut att hjälpa något.
Pinschern visste inte riktigt vad hon ville men stundvis gick hon riktigt bra. Att bara promenera och inte få leka eller hälsa på de andra var för henne en riktig utmaning. Något hon delade med Boxadoren som annars går jättefint i koppel enligt matte. Hundar blir annorlunda i andra miljöer, det är därför det är viktigt att man utsätter sig själv och sin hund för nya situationer och nya miljöer. Om an gör det så lär man känna sin hund bättre och frön sås av hur man ska kunna hantera sånt man ställs inför.
Blandrasen gick riktigt bra och promenader är ju inte en av de saker som just han behöver hjälp med. Att husse var avslappnad hjälper ju hunden en hel del. Jag tror att det här var bra för den här hunden för att han behöver gå med andra hundar och se hur de beter sig och använder sitt språk.

Jag la märke till många olika saker som jag kommer att ta upp med er pö om pö under de resterande passen.

Jag vill ge en guldstjärna till…
Blandrasens husse som följde mina anvisningar innan promenaden så bra.
Staffens matte som verkligen tog tillfället i akt och tränade promenadgående med sin hund.
Collieblandningens matte som kämpade väl med sin hund som var full av kroppslig energi, motiverad av staffetiken och som inte riktigt är gjord att gå i koppel. Väl kämpat!
Pinscherns husse och matte som alternerade att hålla sin oerhört ivriga hund.
Boxadorens matte som gjorde sitt bästa för att träna promenadgående med sin hund. Vilket strålande initiativ att använda sig av höger om under inledningsövningen! Jag tror att hundpromenader kan vara en oerhört bra störningsmiljö för er.
Softisens husse och matte som tog tillfället i akt att prata med mig. Jag är glad att vi klarade upp några missförstånd.

Var trivdes ni bäst, längre fram eller längre bak i hundgruppen? Vill er hund gå bakom för att se alla framför sig eller gå först?

Ett tips till…
Blandrasens husse: när din hund fastnar på något, t.ex. en löptik (det kommer hända förr eller senare) eller ett fram-/förbirusande barn så backa och använd dig av U-svängen för att få bort hans fokus och då får du också en chans att ge honom något att göra medan barnet går förbi eller fram. Sött honom, lägg honom eller använd dig av myggan som jag kommer gå igenom nästa pass med några av er.
Staffens matte: kom ihåg vad vi pratade om med haltin och vänj henne vid den de kommande veckorna. Om hon börjar löpa kan du ju ringa eller maila mig så skickar jag en närmare beskrivning av hur du ska träna.
Collieblandningens matte: Träna koppelgående i pass om 10-20 min och jag hoppas att du har möjlighet att låta honom springa i lina resten av tiden.
Pinscherns matte & husse: Kom ihåg vad vi pratade om med haltin och tänk på vad jag sa om varför jag rekommenderar sele. Jag gör det för att jag vet att det är det bästa för hunden. Boxadorens matte: Jag tror att det kan vara bra att variera miljöerna ni går i och att ni ska försöka gå med någon annan hund ibland. En annorlunda miljö en gång i månaden räcker så att du lär känna din hund(s sämsta sidor) och märker av förbättringar.
Softisens familj: Det verkar som om ni har hittat verktyg som kommer att fungera i längden, håll fast vid de och ”keep up the good work”.

Nästa pass är det dags för linor igen.

Vi ses den 23 september!

fredag 10 september 2010

Den positiva relationen, pass 3

9 september kl. 18:30
Väder: mycket bättre än sist, men usch vad det blir mörkt tidigt redan.

Närvarande:

Staffe, tik 2 år
Border collie/collie, hanhund 13 mån (collieblandning)
Shetland sheepdog, hanhund 8 mån (sheltie)
Pinscher, tik 13 mån
Kungspudel/Golden, hanhund 2 år (blandras, fast egentligen en ”godkänd” deisgnerdog-ras i t.ex. tyskland och USA och kallas då för Groodle)
Boxador, tik 1 år
Softcoated wheaten terrier, hanhund 7 månader

På dagens pass gick vi igenom några grundläggande övningar vad gäller avståndslydnad, nämligen Inkallning, Stanna & Vänta. Vi skulle puttat lite boll också men spar det till ett annat pass.

Vi började med inkallning. Idag var det dags att återinföra glädjen i inkallningen. Jag säger inte att hundarna på kursen inte tyckte att det var kul innan, men nu fokuserade vi på lek som belöning. Vi lekte en lek som förbereder hunden innan den kallas in, så att vi istället för att bryta hundens aktivitet med en inkallning så att säga talar om att nu får den avsluta det den håller på med förr snart är det dags att komma in. Lite som när man ber barn att stänga av TV-spelet eller datorn en stund innan maten faktiskt riskerar att kallna. Att leka med matte och husse var det flera som tröttnade snabbt på, men då gäller det att få ett hum om hur länge man ska hålla på så att man avslutar belöningsleken innan hunden hinner tröttna. Detta för att behålla hundens motivation inför nästa inkallning.
Hur man leker med sin hund beror på vad man har för hund. Vissa hundar älskar att bli jagade, andra vill jaga, vissa vill brottas medan andra inte klarar att leka utan leksak (bra om man har en hund som gärna använder munnen och inte ännu lärt sig av med att använda tänderna). Det viktiga är att leken kommer från matte/husse och att hunden inte får leka på egen hand, för då kan den ju belöna sig själv nästa gång och behöver inte komma på inkallning – om du frågar hunden.

Sedan var de dags för att Stanna. Eftersom att alla hundägare använder olika ord för saker och ting så fick jag här uppleva vilka svårigheterna kan bli med att förklara. Sen finns det också alltid människor som gör det man sa sist först och alltså gör övningen baklänges. Men när mer än halva gruppen gör fel, så är det helt klart jag som inte varit tydlig. Så här var det jag som fick lära mig den största läxan och jag hoppas att deltagarna till slut förstod poängen och utförandet med övningen.
Stanna är för mig att hunden ska (när den är lös) stanna under gång när jag ropar eller visar handtecken och stå kvar på platsen tills jag kommer fram. Man kan använda samma signal som i att Stanna kvar eftersom att hunden även i den övningen ska vara kvar på platsen tills man kommer fram till den.
Förutom alla missförstånd så tyckte jag att alla deltagarna gjorde bra ifrån sig och flera av er anpassade övningen efter sin egen hund vilket jag med glädje uppmuntrar.

Sedan kom vi till övningen som gärna ville förväxlas med att Stanna: Vänta. Mitt Vänta innebär att hunden (när den är lös) ska stanna till på signal från mig och stå kvar en stund tills jag ger fri-ord, belönar eller ger en ny signal. När man efter första signalen ger en ny signal så bygger man en kedja, men det gäller att vara medveten om att även här gäller regeln En gång är ingen gång, två gånger är en trend tre gånger är en livsstil. D v s om man alltid kallar in hunden efter att man har gett hunden signalen att vänta så kan det resultera i att hunden kommer in redan på första signalen. Och det är inte direkt vad man vill om anledningen till att hunden skulle vänta var att den hunnit före över en landsväg och nu kommer det en lastbil i full fart förbi. Då vill man gärna att hunden ska avvakta så att nästa signal kanske blir Stanna (som ovan, d v s tills ägaren kommit fram till hunden).
M a o är det bra att variera följdsignalen. En vanlig signal som jag ger mina daghundar är en ny riktning, vilket gör att när jag bett de vänta, så vänder de uppmärksamheten mot mig för att se vilket håll vi ska. Ibland gör jag som vi gjorde idag, jag belönar hundarna där de är, helt enkelt för att få behålla hundarnas bild av vad signalen innebär.

Jag vill ge entill…
Blandrasens husse för att han på eget iniativ avancerade Vänta-övningen för att passa hans hund.
Staffens matte för att hon alltid dubbelkollar med mig för att vara säker på att göra helt rätt och för att hon har tagit till sig klickertänket så bra. Jag tror att det är helt rätt för er. Redan nu ser jag att hunden tittar mer på dig och har mer koll på var du är. Jag hoppas även du ser positiva förändringar i er relation.
Collieblandningens matte som gör och tänker helt rätt, tvivla inte på det du gör, men kom också ihåg att alla frågor är bra frågor.
Sheltiens matte för att hon tog initiativet och sa ”Camilla kan du kolla på oss”, när jag höll på att missa de när alla var så utspridda. Med hundar och hundägare överallt blir man lätt lite virrig.
Pinscherns husse som lyssnade oerhört bra p mina instruktioner, och ifrågasatte de när jag var otydlig. Om man frågar när något låter konstigt så förhindrar man att även förvirra sin hund när man sen ska föra det vidare.
Boxadorens matte som väntade med att utföra övningarna tills jag kunde se att hon hade förstått, vilket hon hade varje gång. Jättebra! Selen som hunden kröp ur hoppas jag att du kan byta mot en annan sele. Jag föreslår Hurrtas Y-sele, en sån som Staffen hade. Jag lägger in en bild längst ner i blogginlägget.
Softisens husse för att han frågade om ”dubbelkommandon”, d v s om det är ok att bygga kedjor, vilket det är, men läs också det jag skrivit ovan under övningen ”Vänta”. & Softisens lillhusse som förstod vad jag menade varje gång jag sa något.

Ett tips om passande aktiviteter för er hund till…
Blandrasens husse: Lär din hund att bära allt, han kan redan bära bollen, fortsätt nu med flaskor och se framför dig att han bär hem dina matkassar, det skulle ge honom en mening med livet.
Staffens matte: Weightpulling är en underbart bra sport för din typ av hund, men jag tycker att du till att börja med ska lära henne dra dig eller din kille på rullskridskor och senare skidor. Alla hundar kan dra, men dessa hundar kan lätt leva för det.
Collieblandningens matte: Du har säkert egna idéer om vad du vill göra med din hund, berätta gärna vad du har för planer.
Sheltiens matte: Kanske lite förutsägbart, men agility och så tror jag stenhårt på Rallylydnad, men än är det några månader till ettårsdagen.
Pinscherns matte & husse: Klövja och Whippetrace. Tänk er hur hon då skulle få utlopp för all sin energi och även sina råttdödarinstinkter. Ta en titt på den här sidan.
Boxadorens matte: Gillar hon att bära så lär henne bära allt från flaskor till hela kassar. Klövja tror jag också skulle passa henne perfekt.
Softisens husse: Jag tror att de planer ni har för er hund, sök, är precis vad han kan behöva. Och jag vet av erfarenhet att den typen av aktivering passar rasen som handen i handsken. Men precis som med sheltien så har han ett tag kvar tills han blir ett år, så mer avancerade aktiveringar får ni vänta med ett tag.

Nästa pass kommer vi att gå en promenad med hundarna, så ta inte med er för mycket att bära. Ni behöver inga linor. Hundarna får INTE ha strypkoppel, då skickas ni hem och får komma tillbaka nästa pass istället. Och jag vill inte veta av några ryck i kopplet eller ”korrigeringar”, om ni har läst hemsidan ordentligt så vet ni att det INTE är så jag arbetar. Jag tolererar inte sådana 60-tals fasoner.

Vi ses den 16 september!
Det finns en risk att Staffetiken börjat löpa till nästa vecka, i så fall får vi tacka henne för den här gången och jag hälsar henne välkommen på nästa kursomgång som startar i oktober.

tisdag 7 september 2010

Den positiva relationen, pass 2

2 september kl. 18:30
Väder: mulet men vi hade verkligen tur att vi slapp regnet helt!

Närvarande:
Amstaff, tik 2 år
Border collie/collie, hanhund 13 mån (collieblandning)
Shetland sheepdog, hanhund 8 mån (sheltie)
Pinscher, tik 13 mån
Kungspudel/Golden, hanhund 2 år (blandras)
Boxador, tik 1 år
Softcoated wheaten terrier, hanhund 7 månader

På dagens pass gick vi igenom några grundläggande övningar i vardagslydnad som vi sedan använde i en bana för att få lite flyt på det hela. Flera av övningarna som vi kommer att ha på den här kursen är sånt som även gås igenom på valpkurser och andra kurser i vardagslydnad. Varför? Jo, för att något av det viktigaste när man har en unghund är att man fortsätter lära in grunderna i vardagslydnaden så att man inte tappar det på vägen. En unghund beter sig ofta som om den inte vill när den i själva verkat inte ännu har lärt sig vad det är den ska göra. Och lite av det vi ska göra på den här kursen är att ta reda på vad det är som hunden har lärt sig men inte har motivation att utföra och vad det är som husse och matte ännu behöver jobba med.

Vi började med inkallning. Idag påminde vi bara hundarna om vilket ord/ljud de ska lyssna efter. Det här var riktigt svårt för hundägarna. De flesta har ju sin hund lös då och då och anser att hunden kommer rätt bra på inkallning. Och då blir känslan att man vill gå vidare och inte tillbaka till grunderna. Men det är som sagt viktigt att vi under den här delen av hunden liv påminner den om vad det är vi vill att den ska göra. Idag gick vi även igenom fas 2 i inkallningen, då hunden ska röra sig mot ägaren. Den fasen kommer vi senare att använda oss av när vi jobbar med banor.
I första fasen använde vi oss inte av klicken medan i fas 2 när hunden har börjat utföra ett helt beteende så använder vi oss av klickern när det beteendet är slutfört.

Sedan var de dags för att stanna kvar. I stanna kvar är det viktigt att man ber hunden om det som den känner sig mest trygg i, vissa hundar tycker inte om att sitta i hundgrupp utan vill helst stå, medan andra alltid lägger sig. Idag gick vi igenom de första stegen i övningen, det är viktigt att komma ihåg att inte ställa för höga krav. Först ska vi ta reda på vilken nivå hundarna ligger på. Även i denna övning använder vi klickern, och det gör vi när hunden har utfört det önskvärda beteendet, inte förr.

Innan vi började med banan gick jag igenom en övning som jag kallar för Följsamhet – Uppmärksamhetsljud. När vi går på promenad med våra hundar så finns det ofta re typer av hund: 1) den som alltid ligger bakom för att den stannar varannan meter och ska lukta på något. 2) den som alltid ligger framför för att den antingen är en gå först-hund eller för att den lärt sig att det lönar sig att dra i kopplet. Idag gick jag igenom en teknik för att hantera hundar som alltid hittar dofter (eller saker att titta på) som är intressanta. Det viktigaste här är inte vi hundägare utan att vi tar hänsyn till hundarnas fysik och inte skadar de. Vi ska helt enkelt kommunicera på ett enkelt och tydligt sätt att nu vill vi gå vidare.

Banan började med en övning i uppmärksamhetsljud och följdes sedan av en annan följsamhetsövning: Höger runt. Här använder vi oss av förra passets övning i targeting för att få hunden att följa oss runt i en cirkel. Målet är att belöna hunden för ögonkontakt, men först måste hunden lära sig hur övningen går till.

Idag kortade jag banan lite så den började med uppmärksamhetsljud, fortsatte med höger runt och avslutades med tunneln. Tunneln är en tunnel i nylon men det viktiga är inte tunneln i sig utan vad det representerar. Den representerar ett avbrott i alla måsten, något roligt som hund och ägare gör tillsammans. Unghundar är inte alltid mogna för mer avancerad lydnad än den vi kommer att gå igenom på kursen, och hundar under ett år är absolut inte mogna för vare sig mer avancerad lydnad eller annan aktivering som t.ex. agility. Däremot kan man gärna variera träningen och vardagen genom att variera sig och lägga in roliga moment som t.ex. tunneln.

Jag vill ge en guldstjärna till…
Blandrasens husse för att frågar så fort han är osäker, speciellt när det gäller användningen av klickern.
Amstaffens matte för att hon hade sele på hunden idag! Och för att hon har sett hur bra hunden trivs i den. Jag hoppas att hon även efter kursen kommer att kunna låta sin hund använda sele.
Collieblandningens matte som känns helt rätt för sin hund. I varje övning låg hon ett steg för mig, men helt i fas med sin hund.
Sheltiens matte som orkade komma trots att hon var förkyld. Jag hoppas att det gav.
Pinscherns matte som gör ett oerhört bra jobb med att hjälpa mig nå fram till hennes karl.
Boxadorens matte som trots armont gjorde sitt bästa och lyckades mycket bra till på köpet, jag hoppas att armen inte förvärrats och att vi träffar henne även nästa pass.
Softisens matte som verkar veta vad hon vill, det är alltid bra att kunna se målet framför sig.

Ett tips till…
Blandrasens husse: när ni möter andra hundar så observera den andra hunden. Verkar den undvikande i sin första reaktion när din hund närmar sig – backa två steg. Du måste hjälpa din hund att förstå när andra inte vill för av någon anledning har din hund inte riktigt lärt sig den delen av hundspråket ännu.
Amstaffens matte: jobba med en sak i taget, det vi går igenom på kursen. Skriv upp allt annat och fråga mig. Om det ingår i kursen så kommer vi till det så småningom, om inte så är det bra att vi tar upp det. Fortsätt att ställa bra frågor.
Collieblandningens matte: fortsätt tänka lugnt och långsamt och fortsätt att komma med egna idéer.
Sheltiens matte: var inte rädd att vara beslutsam när du hanterar din hund. Ryggsäcken är ett bra exempel på hur du ska agera i andra situationer, bestäm dig för hur ni ska göra och genomför det. Han behöver en stadig och trygg matte som vet vad hon vill, nu när hans värld är så full av hormoner.
Pinscherns matte: du som ser din karl på hemmaplan, se till att han ger mina tips en ordentlig chans innan han avfärdar de. Husse: du ska se att vare litet steg vi går igenom på kursen kommer ge resultat i sin helhet.
Boxadorens matte: använd övningar som Höger runt mycket i vardagen på så sätt som vi diskuterade under övningen så kommer er kontakt att förbättras avsevärt.
Softisens matte: under kursen kommer jag ofta be dig att sakta ner och dela in dina mål i delmål. Work with me.

Nästa pass kommer vi att ha hundarna i lina och fortsätta med inkallningen samt gå igenom några grundläggande övningar i vardagslydnad. Men inte mer än vad dessa hundar är mogna för.
Vi ses den 9 september!

fredag 27 augusti 2010

Den positiva relationen, pass 1

26 augusti kl. 18:30
Väder: mulet men vi hade verkligen tur att vi slapp regnet helt!

Närvarande:
Amstaff, tik 2 år
Border collie/collie, hanhund 13 mån (collieblandning)
Shetland sheepdog, hanhund 8 mån (sheltie)
Pinscher, tik 13 mån
Kungspudel/Golden, hanhund 2 år (blandras)
Boxador, tik 1 år

Frånvarande var Softocoated wheaten terrier, hanhund 8 mån p.g.a. hälta.

På det här kursen använder vi oss av klicker för att kommunicera med våra hundar. Så dagens övningar gick ut på att få hundarna och ägarna att greppa konceptet.

Vi började med att klicka in hunden (betinga klickljudet). Det gick fort och bra för allihop. En av hundarna verkade bli mätt redan nu, vilket inte var det bästa. Senare visade det sig dock att han inte tog godis av två anledningar: 1) Han var inte så förtjust i godis. 2) Han var fullt upptagen med att lägga fokus på vad de andra hundarna hade för sig. Nästa vecka ska hans husse ta med hans favoritleksak.

Sedan var de dags för en trygghetsövning där vi också inledde arbetat med att ”click to calm”. Man tar/leder in hunden nära sig och klickar och belönar för att hunden är lugn. Alla kan ju inte göra precis likadant i den här övningen eftersom att några hundar är mindre och andra större. Några hundar tyckte också att det var jobbigt att komma så nära på det sättet och då får första steget vara ett annat än för den hunden som tycker att det är helt ok att komma in i famnen. Även om ”lugn” bara kan definieras på ett sätt så tar det olika lång tid för hundarna att nå dit, något som beror både på ras, ålder och tidigare erfarenheter och förutsättningar.
Här gav jag deltagarna individuella tips om hur de ska gå till väga för att få just sin hund lugn och vad som för de kommer att bli deras ”lugn-signal”. (T.ex. för Boxadoren blir det när matte har ett ben på var sida, medan för collieblandningen blir det en hand på vänster skuldra.)

Sedan var det dags för en kontaktövning som vi kommer att använda även senare under kursen. Och alla hundar har övat kontakt tidigare och vet vad det innebär, men de har helt enkelt inte tid för det i just nu. Det är här klickern hjälper oss enormt genom att vi kan hinna med att tajma ögonkontakten, hur kort den än må vara (vi pratar millisekunder). Och det är viktigt för oss att kunna förklara för hunden att vi fortfarande uppskattar ögonkontakt så att vi inte släcker ut det lagom tills hunden är vuxen.

Att inte belöna/förstärka ett beteende gör att vi släcker ut det hos hunden. Hunden slutar upp att erbjuda detta beteende för att det helt enkelt inte lönar sig. Det gäller alltså för oss under den här kursen att fånga upp de spillror av de beteenden vi vill ha kvar och förstärka de så mycket som möjligt så att hunden mitt i sitt tonårskaos förstår vad det är vi vill.

Sen var det dags för magneten. Det är en övning som lär hunden att följa oss när vi går. Till att börja med när vi backar. Man belönar för att hunden nosar på handen och sen börjar man backa och belönar när hunden kommer efter och nosar på handen. Uppgiften till nästa vecka är att utöka tiden hunden kan följa innan den får höra ett klick. Jag blev riktigt imponerad av hur snabbt hundarna förstod det här och att t.ex. Boxadoren kunde följa matte nästan två meter efter en stund. Det här är också en övning i click to calm på så sätt att vi klickar för hundens intresse men inte för hundens försök att ta godisen ifrån oss, något som är jättenyttigt för hundar med stort matintresse. Vi lär hunden försiktighet. Vi höll här godisen i handen för att få hunden att bli intresserad och för att snabbt kunna belöna efter klicket.
Nästa övning var en övning i targeting. Här visade vi hunden vår hand, knuten men tom, och klickade för nosandet och gav belöning från andra handen. Sedan visade vi hunden en tom hand, klickade för intresse och gav belöning från andra handen. Om man ska använda en leksak i denna övning så börjar man med båda händerna bakom ryggen, erbjuder sen hunden den tomma handen, klickar när hunden nosar och sen fort fram med leksaken.

Det finns så mycket man kan göra med targeting och ni ska veta att det nästintill är det roligaste som finns att öka hunden intresse för olika föremål (targetstick/målpinne, målmatta, post it-lapp, frisbee, listan kan göras oändlig) och sedan avancera till att t.ex. följa pinnen ner och krypa, fästa post it-lappar på lådor och lära hunden stänga kökslådor och luckor, bära och fånga frisbees… m.m.!

Vi avslutade detta introduktionspass med en kontaktövning där lek var belöningen. Hundarna fick leka, vi avbröt leken och inväntade ”lugn”, klickade för detta och så fick hundarna leka igen. I instruktionerna deltagarna fick med sig har jag beskrivit hur de ska göra hemma när de själva leker med hunden. Här är det också ”click to calm” som gäller (alltså hunden lär sig att om den blir lugn så klickar vi så förväntan inför klicket lugnar hunden). Vi arbetar på hundarnas av-och-på-knapp samtidigt som vi lär de att det är ok att vi avbryter lek eller andra upphetsade tillstånd.

Jag vill ge en guldstjärna till…
Blandrasens husse för att han hade med sig så många halsbands- och selalternativ, såna initiativ gillar jag!
Amstaffens matte för att hon inser hur viktigt det är för henne att ha en helt egen relation med det som från börjar var pojkvännens hund, en relation på villkor som passar henne och hunden.
Collieblandningens matte för att hon oftast har sin hund lös, det är sånt som den här rasen behöver, framför allt när de är unghundar. Jag hoppas att hon ska våga det mer när vi har börjat använda oss av lina.
Sheltiens matte för att hon sedan valpkursen har haft sin hund i lina så mycket som möjligt, det märks på honom att han inte blir lika lätt frustrerad som andra hundar i hans ålder.
Pinscherns husse för att han tog till sig av mina instruktioner på ett så bra sätt.
Boxadorens matte för att hon blir så glad när det går bra, en egenskap och inställning som smittar av sig på hennes hund och som kommer vara henne till god nytta under de här kursen.

Jag har inga tvivel om att alla hundägare kommer se positiva förändringar både hos sig själva och sina hundar under den här kursen.

Nästa vecka kommer vi bl.a. att börja med inkallning och promenadkontakt. Vi ses den 2 september!