Den positiva relationen, fjärde passet

16 september kl. 18:30
Väder: uppehåll, tack och lov.

Närvarande:
Staffe, tik 2 år
Border collie/collie, hanhund 13 mån (collieblandning)
Pinscher, tik 15 mån
Kungspudel/Golden, hanhund 2 år (blandras, fast egentligen en ”godkänd” deisgnerdog-ras i t.ex. tyskland och USA och kallas då för Groodle)
Boxador, tik 1 år
Softcoated wheaten terrier, hanhund 7 månader

Frånvarande på dagens kurs var Shetland sheepdog, hanhund 8 mån (sheltie) p.g.a. sjuk matte. Idag hade jag med mig en chihuahua, hanhund på 3 år. Han kommer bo hos mig till sista oktober och kommer således att få följa med på alla resterande passen på kursen.

På dagens pass var det dags för en gemensam promenad.

Promenaden hade flera syften: 1) att jag skulle få se hur ägarna är med sina hundar i en annan miljö och situation än den ängen vi ses på varje annat pass. 2) att hundarna skulle få träna på att gå i grupp utan att hälsa och leka med varandra. Hundar kanske går jättefint på hemmaplan, i så fall ger en promenad som denna bra störning för koppel- och kontaktträning.

Innan vi gav oss iväg gick jag snabbt igenom några övningar som man kan ha nytta av på en promenad med sin hund.

Först påminde jag deltagarna om övningen i uppmärksamhetsljud från andra passet. Jag ville att de skulle använda ljudet i det syfte vi gått igenom när hunden fastnade bakom vid t.ex. en doft och matte/husse vill ha med hunden. Av de 6 deltagarna såg jag 4 av de använda sig av ljudet konsekvent och en som gjorde det ibland (jag hörde naturligtvis inte allas ljud, men kroppsspråket hos folk säger en hel del).

När hunden drar framåt är det viktigt att man bryter hundens fokus och sedan avleder så att hunden inte fortfarande är fast i att dra framåt. T ex, om man stannar och väntar på lugn hos en hund som drar mycket, speciellt i grupp, så uppfattar hunden det lätt som en kedja lugn-dra-lugn-dra-lugn-dra osv. Det vi vill göra är att bryta denna kedja och gärna variera avledningarna så att hunden inte fastnar i en ny kedja.
Så när man stannar kan man leda hunden tillbaka i U-svängen. En övning som de flesta använder sig av vid inkallning. Och det faktum att hunden kan applicera detta på flera olika situationer gör att kunskapen fastnar lättare.
Man kan också använda sig av Inkallning fas två (från andra passet) där vi kallar in hunden och backar med hunden tills han/hon kommer tillbaka till oss.

Något som jag inte behövde gå igenom var Runt, d v s att lära hunden att gå runt föremål på promenaden som den hamnat på fel sida om, t.ex. ett träd eller en lyktstolpe.

Under promenaden ville jag också att deltagarna skulle förstärka signalen Stanna genom att ge signalen varje gång de var tvungna att stanna, t.ex. för att hunden framför stannat eller för att det var ett övergångställe. Jag hörde klick från några håll vilket gjorde mig glad. Ta åt er ni som vet att ni använde er av Stanna.

Under promenaden fick jag ju chans att se hur ni är med era hundar i en sån här (pressad?) situation. Alla var inte fullt bekväma med att låta hunden få utrymme att strosa. Wheatenägarna berättade att hemma hos de där deras hund har utrymme att springa lös mycket så är koppel bara något som används vid förflyttning från A-B. Collieblandningens matte höll sin hund kort hela vägen vilket jag inte riktigt gillade men förstår. En hund av denna typ vill ju ha koll på allt och alla och gärna röra sig fram och tillbaka och runt och är inte riktigt gjord för att gå i koppel. Sen berättade matten efter promenaden att de inte hunnit ut och röra på sig så mycket som de brukar så han var en aning uppspelt och inte direkt upplagd för den här typen av promenad. Dessutom var han riktigt kär i staffetiken som ska börja löpa snart, stackarn, det var verkligen inte hans dag idag.
Staffematten jobbade duktigt på att vara konsekvent under promenaden och eftersom att hennes hund drog så enormt att hon nästan hamnade på efterkälken fick hon (när vi stannade för ”ommöblering”) gå längre fram vilket såg ut att hjälpa något.
Pinschern visste inte riktigt vad hon ville men stundvis gick hon riktigt bra. Att bara promenera och inte få leka eller hälsa på de andra var för henne en riktig utmaning. Något hon delade med Boxadoren som annars går jättefint i koppel enligt matte. Hundar blir annorlunda i andra miljöer, det är därför det är viktigt att man utsätter sig själv och sin hund för nya situationer och nya miljöer. Om an gör det så lär man känna sin hund bättre och frön sås av hur man ska kunna hantera sånt man ställs inför.
Blandrasen gick riktigt bra och promenader är ju inte en av de saker som just han behöver hjälp med. Att husse var avslappnad hjälper ju hunden en hel del. Jag tror att det här var bra för den här hunden för att han behöver gå med andra hundar och se hur de beter sig och använder sitt språk.

Jag la märke till många olika saker som jag kommer att ta upp med er pö om pö under de resterande passen.

Jag vill ge en guldstjärna till…
Blandrasens husse som följde mina anvisningar innan promenaden så bra.
Staffens matte som verkligen tog tillfället i akt och tränade promenadgående med sin hund.
Collieblandningens matte som kämpade väl med sin hund som var full av kroppslig energi, motiverad av staffetiken och som inte riktigt är gjord att gå i koppel. Väl kämpat!
Pinscherns husse och matte som alternerade att hålla sin oerhört ivriga hund.
Boxadorens matte som gjorde sitt bästa för att träna promenadgående med sin hund. Vilket strålande initiativ att använda sig av höger om under inledningsövningen! Jag tror att hundpromenader kan vara en oerhört bra störningsmiljö för er.
Softisens husse och matte som tog tillfället i akt att prata med mig. Jag är glad att vi klarade upp några missförstånd.

Var trivdes ni bäst, längre fram eller längre bak i hundgruppen? Vill er hund gå bakom för att se alla framför sig eller gå först?

Ett tips till…
Blandrasens husse: när din hund fastnar på något, t.ex. en löptik (det kommer hända förr eller senare) eller ett fram-/förbirusande barn så backa och använd dig av U-svängen för att få bort hans fokus och då får du också en chans att ge honom något att göra medan barnet går förbi eller fram. Sött honom, lägg honom eller använd dig av myggan som jag kommer gå igenom nästa pass med några av er.
Staffens matte: kom ihåg vad vi pratade om med haltin och vänj henne vid den de kommande veckorna. Om hon börjar löpa kan du ju ringa eller maila mig så skickar jag en närmare beskrivning av hur du ska träna.
Collieblandningens matte: Träna koppelgående i pass om 10-20 min och jag hoppas att du har möjlighet att låta honom springa i lina resten av tiden.
Pinscherns matte & husse: Kom ihåg vad vi pratade om med haltin och tänk på vad jag sa om varför jag rekommenderar sele. Jag gör det för att jag vet att det är det bästa för hunden. Boxadorens matte: Jag tror att det kan vara bra att variera miljöerna ni går i och att ni ska försöka gå med någon annan hund ibland. En annorlunda miljö en gång i månaden räcker så att du lär känna din hund(s sämsta sidor) och märker av förbättringar.
Softisens familj: Det verkar som om ni har hittat verktyg som kommer att fungera i längden, håll fast vid de och ”keep up the good work”.

Nästa pass är det dags för linor igen.

Vi ses den 23 september!