Väder: Solsken och varmt. Vi har haft en otrolig tur med vädret hela kursen!
Närvarande vid dagens pass var…
Shetland sheepdog, hanvalp
Portugisisk vattenhund, tikvalp
Dogo canario, hanvalp
Schäfer, hanvalp
Frånvarande är Rottweiler, tikvalp som är ute på landet och myser. Och blandrasvalpen från förra veckan kunde tyvärr inte närvara denna vecka, men han kommer tillbaka när det blir dags för fortsättningskurs.
Ikväll använde vi linan en hel del. I första övningen som var samma som varje pass skötte sig de flesta hundägarna riktigt bra (trots linan), det märktes dock på valparna att något vad annorlunda. En sådan liten förändring kan göra så att hunden inte alls förstår vad som händer. Jag vill att ni hela tiden kommunicerar med er hund och inte blir för ”lata”. Vid hundmöten kan man med fördel låta sin egen hund utföra en uppgift för att antingen lugna den överentusiastiske eller ge den osäkra lite mer självförtroende: att bära är ett exempel på en sådan uppgift.
Kvällens kontaktövning gick ut på att dels ta steget från godisbelöningar till andra belöningar; här i form av lek. Men den gick även ut på att påbörja arbetet med hundens av- och påknapp. Denna övning kan man träna när hunden får sina ”lekfnatt”. Den är också bra att lära barn eller folk som bara kommer på besök; så att de har ett verktyg för att få hunden att ”tagga ner”.
Med linans hjälp kunde deltagarna under inkallningen ta reda på på vilket avstånd deras valp lyssnar och vilka distraktioner som stör mest. Detta är naturligtvis något som hundägarna ska jobba på hemmavid. Jag vill att ni har i åtanke att på en ”vanlig” valpkurs så sker detta på pass 4 vilket kan vara mellan 4 och 8 veckor från kursstart beroende på om kursen går varje eller varannan vecka. Och det kan för er tyckas som lång tid, men det tar en vecka mellan fas 1 och 2, några till mellan fas 2 och 3 och ibland upp till en månad mellan fas 3 och 4 för en valp. Förklaringperioden är lång. Om man vill sätta upp ett mål så ska det endast vara att ha hunnit vänja hunden vid linan innan trotsåldern…
…precis som jag pratade om när vi gick igenom Lyckan att vara fri. Att få springa fritt och ”springa av sig” utan att hela tiden gå i koppel anser jag är hundens rättighet. Våran skyldighet blir således att uppfostra hunden på ett sådant sätt att detta blir möjligt. Om man har en hund med enorm jaktinstinkt, t.ex. en spets eller en jakthundsras så kan både hund och ägare behöva leva med linan hela hundens liv, tyvärr. Men även om det kan tyckas jobbigt så vänjer sig både hund och ägare vid detta och hunden får ut så mycket mer av livet tack vare linan. (En av mina daghundar har en enorm jaktinstinkt och får därför alltid släpa på en 25 meter lång lina, men det bekommer honom inte det minsta. På min daghundsblogg kan ni se små filmklipp över hundarna när de springer med lina, så ser ni hur lyckliga och fria de ser ut.)
Naturligtvis får man inte släppa sin hund hur som helst utan måste följa lagen om vilka tider på året hunden måste hållas kopplad och var så att man inte stör djurlivet ute i naturen; för även en hund som inte jagar kan störa ett rådjur och hennes kid eller en häckande fågel i ett buskage.
Att stanna kvar är något som är oerhört viktigt att man lägger ner tid på att lära sin hund. Och framför allt är det då viktigt att man inte förhastar sig fram i början och lurar både sig själv och hunden genom att inte ta sina misslyckanden på allvar. Idag fick valpägarna jobba med det där allra första steget bort från hunden; något som schäfervalpen inte alls ville förstå först. Ni har målen uppskrivna i er beskrivning bland alla papper ni fått. Och tänk på att även om ni tränar lite varje dag så kan det ta allt från en vecka till en månad att uppnå varje enskilt mål. Och lägg därtill perioderna då ni inte kan träna hunden alls p.g.a. könsmognaden (då många hundar återigen tycker att separation är jobbigt och dessutom blir enormt otåliga). Så ni får m a o räkna med att sista målet inte uppnås förrän hunden är vuxen – efter både första och andra könsmognaden. Det är ovanligt att en hund som kommer på fortsättningskurs vid ca 1 års ålder har kommit längre än till mål 2. (Ofta tror ägaren att hunden klarar både mål 2 och 3 och 4, men det visar sig snart att hunden bara klarar detta hemma i en helt störningsfri miljö när den är som allra piggast och ”med på noterna”.
Följsamhet på promenad är något som de flesta önskar av sina hundar, d v s att slippa ha en hund som drar en där fram och gör halt där bak var femte meter. Av naturliga skäl är det oftast hanhundar som gör det till en vana att göra halt där bak medan könsfördelningen mellan hundar som lär sig dra i kopplet är jämnare. Om vi vänjer hunden redan när den är valp vid att hänga med på våra villkor när så krävs och att det inte lönar sig att dra i kopplet – och om vi lyckas vara konsekventa i vårt beteende – så har vi alla förutsättningar för att få en hund som är följsam på promenad.
När er hund kommer in i den beryktade trotsåldern och verkar helt omöjlig i koppel: sätt på hunden linan och begränsa koppelpromenaderna till tillfällen då ni absolut måste ta er från A till B.
Om ni tycker det blir för jobbigt med en hund som drar så har jag Gå fint i koppel-kurser som är på endast 2 pass och även Engångskurser: Hundpromenader några gånger per år. Annars är detta en av de saker vi oftast tar upp på Valpkurs fortsättning/Unghundskurser.
Vi avslutade dagens pass med ämnet Förtroendeträning. Det är viktigt att ta hänsyn till sin hunds kroppszon, låta honom/henne äta i fred och att aldrig störa hunden när den sover eller väljer att vara ifred. Om vi visar hunden att den kan lita på oss så upptäcker vi snart att vi kan lita på den. Hunden är i mångt och mycket vår spegelbild. Det vi ger får vi tillbaka. Därför tog jag här upp det faktum att våld leder till våld. Om vi med hårda tag lär hunden aggressivt beteende så kan vi bara förvänta oss att det är sådant beteende vår vuxna hund sedan kommer att visa – det är ju det du lärt den. Vad man ska låta barn göra och inte göra och hur barnen och hund ska umgås snuddade vi bara vid. Det var Dogo canarions husse som hade ett par frågor om hur han behandlar sin hund tillsammans med sin treåring och utifrån den information han gav mig så verkar det som om han har helt rätt inställning och förståelse för denna situation.
Efter passet pratade jag med matten till den portugisiska vattenhunden om kloklippning. Jag klipper hundars klor medan de står upp, ungefär som med en häst. En del hundar kan ligga ner under tiden; men det brukar gå snabbast och lättast om hunden inte ser kloklipparen och varje klipp man gör utan är sysselsatt med något annat i sin ände. Vi pratade även lite om att lämna hunden ensam; jag redogjorde för hur små steg man faktiskt måste ta om man märker att ens valp blir ”ledsen” när man går. Om man tar små steg och belönar mycket (man belönar hundens passivitet och frånvaron av separationsångest samt vänder hunden förväntan till att bli positiv) går det snabbare än man hade hoppats på att komma upp i tid, men man ska naturligtvis inte går för fort fram heller.
Om ni har frågor så är det bara att ta kontakt med mig på ett eller annat sätt. Oavsett om det handlar om ensamhetsträning, förtroendeträning, chock, koppelgående eller något annat som har med uppfostran att göra. Och ja, jag klipper klor om ni t.ex. inte vill riskera relationen mellan er och er hund under trotsåldern.
Jag vill ge en guldstjärna till...
- Sheltin för att han var uppmärksam i varenda övning och för att han helt har lärt sig att "tala" med Lady. Bra gjort! Hans matte för att hon är så duktig på att verkligen göra allt steg för steg och inte går för fort fram. Så uppmärksam som hon är på sin hund så kommer hon alltid att ha ett äss i rockärmen när vovven lärt sig det senaste. För han lär sig snabbt, räkna med det!
- Portugisiska vattenhunden för att hon lär sig så himla snabbt. Tänk på att med en så snabblärd hund behöver man gå vidare snabbt, precis som vi pratade om med t.ex. godiset, så att man inte fastnar i träningen för att hunden hunnit vänja sig vid ett steg och tror att den nått slutmålet (för tidigt). Och en sån här hund lär sig snabbt alla kryphål i inlärningen så det gäller att vara konsekvent och inte ta något "inlärt" för givet. Hennes matte för att hon är så villig att ifrågasätta gamla värderingar och förändra sig själv till gagn för sin hund.
- Dogo canarion för att han precis som första passet hade husse som i en liten handske, det gäller för husse att hänga med i svängarna så att han lär sig att dessutom ligga ett steg före. Hussen för att han på eget initiativ berättade för mig och för de andra deltagarna om sin ras, vilken han visade sig veta oerhört mycket om. Sånt gör mig glad och tacksam.
- Schäfervalpen för att han hela tiden ger sin matte utmaningar och hans matte för att hon med glädje antar alla utmaningar, tar hjälp och hela tiden tar till sig allt. Hon är också oerhört duktig på att applicera det jag säger i en övning till nästa övning. En riktig drömelev.
Jag hoppas också att få träffa er alla på den öppna träningen i framtiden.
Lycka till och njut av den valptid ni har kvar!
Prioritera koppelträningen i höst eftersom att alla era valpar kommer vara i trotsåldern när det blir isgata utomhus.
Lyckliga hundar lyder gärna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar