Valpkurs 1 Hösten 2010, pass 3 Grupp A

Söndag 12 september kl. 10:00
Väder: Solsken.

Närvarande:
Shetland sheepdog, hanvalp
Rodeisan ridgeback, hanvalp
Cavalier king charles spaniel, hanvalp

Frånvarande var mini-aussien och dvärgpudel/papillon med sjuka mattar som vi hoppas kryar på sig till nästa vecka. Den amerikanska bulldoggen är på rasspecial i Norge så vi önskar henne lycka till.

Vi började passet med en kontaktövning. Den här kontaktövningen ville vi få bort fokus från händerna. Den här övningen gör det väldigt lätt att låta bli att prata och låta hunden tänka. En positiv bieffekt av denna övning är att man vänjer hunden vid att man lutar sig över den, något som från början anses som ett hotfullt beteende och som många hundar gör att för att undkomma. Ju mer hunden lär sig genom att tänka ut det själv, desto bättre. Annars hamnar vi lätt i (o)vanan att hjälpa våra hundar för mycket och leda de genom hela livet istället för att bara vägleda och stötta.

Sen var det dags för Inkallning fas 2. I den här fasen bygger vi på reflexen vi lärt in hos hunden sen sist med en rörelse. Hunden ska nu även röra sig mot oss för att få sin belöning. Det kan tyckas för enkelt för hunden, men det är det som är meningen. Vi ska lära in, inte kräva. Om hunden tycker att det är enkelt så betyder det att han/hon har förstått och att vårt budskap har gått fram vilket gör att vi lättare kan fortsätta till nästa steg i inlärningsprocessen.

Sedan var det dags för en berikningsövning, nämligen att Bära. Alla hundar har instinkten isig, mer eller mindre. Hundar av raser som använts till att apportera byten av olika slag har det mer i sig än andra. Men alla hundar oavsett ras och ålder kan finna sin uppgift i att bära. Här kunde vi se att sheltien, som är en vallhund, inte riktigt ville bära medan Cavalieren och Ridgebacken bar med glädje. Hussars och mattars uppgift blir att få hundarna att förstå skillnaden i att bära sin egna saker som man också får leka med och bita sönder och sen de föremål som endast är till för att bära.
En bonus med den här övningen är att man får chans att lära in loss på ett bra sätt.

När Grupp B hade anlänt var det åter dags för Hundspråk. Jag började med att låta Cavalieren leka med Sheltien, men cavalieren är inte så mycket för att leka med de andra valparna. han påminner mig lite om Ferdinand, som hellre sitter och luktar på blommorna… Den här hunden sitter hellre tryggt hos matte och tittar på.
Ridgebacken fick idag leka med Tollaren och Samojeden (från grupp B) till dess att sheltien kom och gjorde de alla sällskap. Då blev de fem. En del av det som valparna får lär sig under lek är vad som händer när de blir för intensiva och hur man hanterar det hela när man själv eller någon annan blir för trött.
Cavalieren fick sköta sig själv ett tag och lära sig att använda sitt språk för att visa att han vill vara ifred. När Ridgebacken blev trött sökte han stöd hos husse som fick lära sig hur man stöttar valpen allra bäst.

Idag på teorin gick jag igenom Vila & aktivering som inkluderade hur mycket hundar bör vila resp. vara i rörelse samt hur man ska tänka när det gäller valpar och promenader/motion. Jag blev glad över att få lite frågor det här passet – mer sånt! Sedan gick jag igenom Felstimulering. Ett begrepp som kompletterar diskussionen om över- och understimulering av hunden. Och det ledde oss in på Berikning; att tillfredsställa hundens grundläggande behov och instinkter. Berikning kan innefatta att hunden får bära, bädda eller tugga tillräckligt många gånger.

Jag vill ge en guldstjärna till…
Cavalierens matte för att hon släppte ner sin hund när det var Hundspråk så att han fick chans att lära sig hur det är när andra leker häftigt runt honom. Det hjälper både honom att klara av såna situationer och de andra valparna att lära sig ta hänsyn. Bra initiativ!
Sheltiens matte för att hon berömde så bra och glatt under kontaktövningen, den här varianten passade er mycket bättre.
Ridgebackens husse som trots att han fuskade i kontaktövningen, var väl medveten om det och det faktum att fusk inte lär hans hund ett dugg. Ridgebackens lillhusse som förstod mina instruktioner dubbelt så snabbt och korrekt som hans mamma och pappa. Ridgebackens matte för att hon förstår vad det innebär att vara konsekvent och att ha tålamod.

Ett tips till…
Sheltiens matte: ta med dig hem det du såg hos de andra under Bära-övningen och använd hemma med föremål som han tycker om att bära. Men glöm inte skilj på att lek-bära och att bära som uppgift.
Cavalierens matte: med klickerns hjälp kan du lära in allt supersnabbt och det sitter för livet, vill du ha hjälp att avancera övningarna vi använder så hojta!
Ridgebackens matte och husse: fundera redan nu på vilken typ av nosaktivering ni vill ägna er åt tillsammans med er hund. Det i kombination med att t.ex. dra eller klövja (bära sidväskor) kan ge honom chans att få utlopp för all den lejonjägarenergi han kommer upptäcka att han har senare.

Vi ses den 19 september!